Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
143
bofinkhona. Detta var ju ej någon gynsam lokal för en fröätande
fågel, men hon var ingalunda bortkommen utan hoppade omkring
sökande något ätbart. I de vattenfyllda bergsskrefvorna summo af
vågorna uppkastade »märl» {Gammarus), och dessa slog sig
bofinkhonan på att fånga. Hon äntrade skickligt ned utefter skrefvornas
ofta branta kanter och högg sitt byte samt vadade stundom ut så
långt som hennes korta tarser räckte. Hennes sträfvande kröntes
med framgång. Jag såg henne åtminstone tre gånger fånga märl,
som hon valkade en stund i näbben och sedan sväljde. Detta
skedde i vår omedelbara närhet — hon hoppade t. o. m. in i skåren
och undersökte våra stöflar — och förmodligen fick hon ett
fullständigt mål i andra skrefvor, men nog kan denna diet anses ganska
egendomlig för en bofink.
E. L.
Tidiga ejderungar.
Den 14 maj i år sågs en ejderhona simma kring vid Källskären
åtföljd af tre ungar. Märkligt nog höll gudingen sällskap med sin
maka och sina barn, hvilket jag aldrig förut sett. Följande dag
sågs en annan åda föra ned sina fyra nykläckta ungar i hafvet.
E. L.
Egendomlig förekomst af vattenödla.
Ute på förut omnämnda i yttersta hafsbandet belägna
Källskären varsnade Intendenten Behm den 14/ö i år några exemplar af
lilla vattenödlan (Molge vulgaris L.) i en vattenfylld bergsskrefva.
Där funnos båda könen representerade, och vi fångade en hane i
full lekdräkt samt höll den ett dygn i en spann med hafsvatten
för att se, huru han skulle fördraga detta. Då han efter den tiden
var i högönsklig välmåga, släpptes han tillbaka, sedan det sålunda
konstaterats, att hafvets svaga salthalt i denna del af Östersjön väl
kan fördragas af dessa djur. Huru vattenödlorna kunnat komma
så långt ut som till dessa aflägsna skär synes dock gåtfullt. Att
de direkt skulle kunnat simma ut dit, kan ju anses tämligen
uteslutet. Då de under sommaren lefva på land och ibland träffas
inkrupna i murken ved eller under barken på halfruttna stockar o.
dyl, är den hypotesen kanske troligare, att de med drifved på
något sätt förts öfver den mer än milslånga hafssträckan från
närmaste land. Men äfven med sådant transportmedel till hjälp är
den konstaterade förmågan att fördraga hafvets sälta därstädes af
betydelse.
E. L.
Sjöfåglar nedsmorda af olja i hafvet.
Under det att undervattenskriget pågick som värst och
tankångare med oljelast samt motordrifna fartyg med förråd af
oljebränsle torpederades, omtalades det upprepade gånger, att olika arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
