Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GRODDJUR OCH KRÄLDJUR I ESKILSTUNATRAKTEN 163
skillnaden från R. agilis på grund däraf (jfr Heintze, Fauna
och Flora 1919, p. 244) mindre tydligt framträdde. Exemplaret
i fråga torde dock säkerligen böra räknas till R. arvalis.
R. arvalis liksom också Coronella austriaca tillhöra båda
ekregionen och träffas vanligen bland gräs, torrt löf o. d. i
löfängar och ekdungar, de nutida fattiga resterna af
Sörmlands och Mellansveriges forna, väldiga ekskogar.
Beträffande R. temporaria och arvalis förefaller det
nästan, som om dessa båda arter kanske ej vore så skarpt skilda
från hvarandra, som vanligen anses. Jag har flera gånger
träffat på individ, som t. ex. i fråga om tungans form,
gomtändernas och inre näsöppningarnas inbördes läge visat sig
utgöra mellanformer mellan de typiska formerna af dessa båda
arter. Dock kan det ju tänkas, att nämnda mellanformer
endast varit bastarder mellan vanliga grodan och skogsgrodan.
Af d:r Heintze (1. c, p. 244) uppgifves R. arvalis för södra
Värmland: »i stor mängd på fuktiga ängar mellan Karlstad
och Jakobsberg». I östra delen af Sverige lär väl Eskilstuna
vara den nordligaste lokalen hittills.1 Detsamma torde också
gälla Coronella austriaca.
O. Cyrén (Fauna och Flora 1910, p. 94) skrifver angående
R. temporaria från Småland, Jönköpingstrakten, att denna art
där förekommer allmänt, »dock aldrig i sådana jätteexemplar,
som ofta påträffas i sydligaste Sverige». För att undersöka,
huruvida de uppsvenska temporaria-exemp]aren i fråga om
storlek stå tillbaka för de sydsvenska af samma art, företog
jag några undersökningar på en del af det insamlade
materialet och meddelar resultatet här nedan:
Ex. I II III IV V VI VII VIII
mm. ’mm.
Amis—nosspetsen......._____......._ 68 74 76 92 83 84 87 88
Amis—spetsen af bakfotens 4:de tå._. 110 127 117 128 123 123 134 123
Amis—hälleden ._....._____________ 59 73 63 72 66 68 77 70
Hälleden—spetsen af 4:de tån______ 51 54 54 56 57 55 57 53
1 Åkergrodan är sedan länge känd från Uppland, t. ex. vid Uppsala, och
detsamma gäller om släta snoken. _Rerf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
