Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
FAUNA OCH FLORA
Med utgående från de nu rådande förhållandena
framställer sig själfmant den frågan, huru har eken spridt sig dit upp
och finnes det någon möjlighet att göra en
sannolikhetsberäkning af den tid, som åtgått härför?
Växternas spridning försiggår på en mängd olika sätt, och
den tillpassning för olika spridningssätt, som de i samband
härmed förete, är mångsidig. De spridande faktorerna äro
hufvudsakligen vinden (anemochor spridning), vattnet (hydrochor
spr.) och djuren (zoochor spr.).
För spridning med vinden kräfves naturligtvis, att fröna
äro lätta, och ofta äro dessutom sådana frön försedda med
olika slags inrättningar såsom vingbildningar, hårpenslar, fjun
o. s. v. för att underlätta vindens bärande verksamhet. Ekens
tunga ollon kunna ej ha någon spridningshjälp af vinden.
Visserligen skakas de ned af vinden, då de äro mogna, men
de kunna därvid på sin höjd genom grenarnas svikt kastas
ett fåtal meter från moderträdet, så att någon vidare
spridning kan ej därmed åstadkommas.
För fröns spridning med vatten fordras i första rummet,
att de kunna flyta, och vidare att de ej taga skada af att en
tid ligga i vatten. Då ekens nyss mogna ollon falla i vatten,
sjunka de till botten och kunna sålunda ej bortföras af
vattnet. Ej heller torde det frusna vattnet, isen, vara till någon
nytta härvidlag, ty då isläggningen inträffar, ha ollonen
redan för länge sedan fallit af. De kunna sålunda ej tänkas
falla på is och vid islossningen föras bort till andra platser
för att gro där. Man skulle visserligen kunna göra ett sådant
antagande som att ollonen, sedan de fallit till marken, vid en
möjligen inträffande höstöfversvämning täcktes af vatten, som
sedan frös och inneslöt ollonen, hvarefter dessa, om en
våldsam vårflod bröt upp isen, kunde bortföras längre eller
kortare stycke. Då de voro infrusna från undersidan skulle de
dock mycket snart lossna och falla ut (om de öfver hufvud
taget kommit med), så att transporten nog ej blef lång.
Dessutom är det ej många af våra vattendrag, som rinna mot norr,
så att de skulle i ett slikt fall kunnat främja ekens utbredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
