Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
SMÄRRE MEDDELANDEN
af Stadsarkivarien A. U. Isberg, Malmö, den stora utflyttningen till
denna del af staden ägde rum, föranledd närmast af svenska
riksföreståndaren Mats Kättilmundssons hänsynslösa härjnings- och
plundringståg till de skånska städerna. (Se vidare härom A. U.
Isberg, Malmö stads krönikebok I, Malmö 1911.)
Fyndet torde emellertid vara af ännu äldre datum än så.
Visserligen låg området, där fyndet gjordes, ännn vid 1300-talets
början obebodt. Dock låg den bebyggda delen af staden helt nära,
och med hänsyn härtill och i betraktande af dessa fåglars stora
skygghet och försiktighet äfven under normala förhållanden och i
all synnerhet, då det gäller valet af häckningsplatser, tar man
säkerligen ej miste, skulle jag tro, om man förlägger tidpunkten för
grågåsens uppträdande som häckfågel på området i fråga till tiden
före grundläggningen af det gamla Malmhaug eller Malmöyghe,
som staden i äldre tider kallades.
Första gången Malmö omtalas i häfderna är år rno (Isberg,
1911 s. 16). Staden var emellertid redan då af en viss betydenhet,
hade egen kyrka, kyrkogård etc. och torde sålunda redan då ha
existerat en viss tid, ett hundratal år åtminstone. Det riktigaste
torde väl därför vara att förlägga tidpunkten, då grågåsen senast
redde sitt bo på platsen i fråga, till omkring tiohundratalet.
Möjligen har det varit ännu tidigare, därom kan emellertid något
bestämdt ej sägas.
Sedan den tiden har grågåsen trängts undan allt mer och mer
och torde numera (E. Lönnberg, Sv. Ryggradsdjur II. Sthlm 1915)
vara inskränkt till Östersjökusten från Småland upp till Gästrikland.
Uppgifves också från Pite skärgård, men förekommer dock öfverallt
sparsamt.1
Malmö den 26 okt. 1920.
Gumtar Sjöstedt.
Padda i Västerbottens lappmark.
Enl. meddelande af geologen Alvar Högbom fanns paddan
talrikt år 1920 upp till en höjd af 825 m. o. h. kring Stekenjokk
(biflöde till Laxån) ej långt frän riksgränsen mot Norge, ungefär
65° 6’ n. br.
O. Holm.
En Alkekung
sköts den 22/n 1920 i Boren och förvärfvades af Hr. Hj. Flodin
till Motala museum. Det är ganska ovanligt, att dessa arktiska
fåglar under sina vinterströftåg söderut visa sig i insjöar. Detta
exemplar var ensamt och sannolikt hade den haft svårt finna föda
på sista tiden, ty den var rätt mager och visade sig blott ha en
vikt af 182 gram, då den vägdes i Riksmuseet, dit den först
insändes för bestämning.
1 Grågåsen torde äfven häcka vid sött vatten på ett par ställen i Skåne
och kunde genom framsynt vård ökas.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
