- Project Runeberg -  Fauna och flora / Femtonde årgången. 1920 /
288

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

SMÄRRE MEDDELANDEN

norska bygder användes såväl som namn på fågeln häger som för
att känneteckna en mager person, så torde detta bero på en
sammanblandning ej blott af tvenne begrepp utan äfven af tvenne skilda
ordstammar. Detta torde framgå, om man följer dem hvar för sig
i närsläktade språk.

Det »hegre», som hör tillsammans med fågeln häger, heter på
engelska »heron», på anglosaxiska »hragra», på holländska »Reiger»,
på tyska »Reiher», på italienska »aghirone, airone», på latin »ardea»,
på grekiska »spoSiöc» o. s. v. Professor Hellqvist har följt det till
ett sanskritord, som ganska tydligt återgifver hägerns hesa kraxande.

Detta hegre 1. häger kan alltså återföras till ett ursprungligen
onomatopoietiskt namn, fastän genom nötning och ombildning detta
nu ej synes.

Det »hegre» återigen, som betyder mager är väl sannolikt
detsamma som det tyska »hager», det engelska »haggard» och det
franska »håve» med samma betydelse.

Att tranan och hägern gå under samma namn i vissa delar af
Norge torde näppeligen ha någon betydelse för tolkningen af
hägernamnets ursprung. Det beror nog bara på förväxling och, om jag
ej missminner mig, sker samma sak äfven på andra håll t. ex. i
Skottland.

Hvad de norska namnen på tornsvala angår, så synes det f. n.
vara af största intresse, att denna fågels läte åtminstone i en trakt
af Norge ådragit sig så stark uppmärksamhet, att det gifvit upphof
till ett obestridligt onomatopoietiskt namn, nämligen »Rihn-sulu».
Denna omständighet skulle ju kunna göra det sannolikt, att äfven
på andra ställen onomatopoietiska namn af annan form uppstode.
Huruvida stafvelsen »Spir-» i de båda citerade namnen ha samma
mening är för den utomstående ej lätt att afgöra, äfven om det
synes sannolikt. Dock visar ju exemplet med »hegre», huru tvenne
ord af skilda ursprung kunna komma att så att säga sammanflyta.

E. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:21:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1920/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free