Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<;,6
FAUNA OCH FLORA
Fågelnotiser från Pajala.
I häfte 4, 191g af Fauna och Flora hade jag nöjet rapportera
fyndet af en riporrtupp från en trakt c:a 6,s mil norr om Pajala.
Ungefär ett år efter detta fynd eller närmare bestämt i januari 1920,
påträffades ännu en dylik bastard, denna gång söder om Pajala.
Som fyndorterna ligga på omkring 8 mils afstånd från hvarandra,
tillhöra fåglarna med all sannolikhet olika kullar. Det först
påträffade exemplaret har strupen, halsens sidor, bröstet, magen och
undergumpen helt hvita, endast i kräftrakten finnas en del svarta
dun, dock föga framträdande, delvis täckta som de äro af hvita.
Det senare exemplaret har betydligt mera svart i sin dräkt, i
synnerhet är detta i ögonen fallande å kräftrakten, som markeras af
en stor halfmånformig svart fläck. Ryggpartierna äro hos båda
individerna vattrade i svart, grått och hvitt och öfverensstämma
tämligen väl. Den sist anträffade tuppen är ett stort och kraftigt
exemplar i motsats till den förre, som både till färg och storlek
mera påminner om en ripa.
För övrigt kunna nämnas några för Pajalatrakten sällsynta
fåglar, skjutna hösten 1919; storskarf och gråtrut, båda i Pajala by,
samt bändelkorsnäbb i närheten af Kangos by.
I samband med under hösten 1919 och sedermera under
sistlidne år observerad riklig förekomst af sorkar, kunna en del
iakttagelser rörande förekomsten af vissa ugglearter möjligen påräkna
intresse. Så t. ex. observerades hökugglan och pärlugglan
påfallande ofta. Jordugglan, som af mig icke iakttagits här sedan min
hitkomst 1915, sågs sistlidne år i ett flertal exemplar, af lappuggla
gjordes ett bofynd med 4 starkt rufvade ägg den 3 juni 1920 i
trakten af Anttis, samt den 17 juni s. å. sågs en sparfuggla med 5
flygga ungar å kronoparken Vinsa i Tärendö socken.
Det vill sålunda synas som om frekvensen af åtminstone de
mest typiska sork- och lemmelätarna bland våra ugglor, skulle
tydligt påverkas äfven af det relativt obetydliga tillskottet i kosthållet
(jämfört med den oerhörda tillgången på föda under ett lemmelår)
som en mera lokalt begränsad sorkökning skänker.
Pajala i februari 1921. Ragnar Tjernberg.
Kungsfiskaren i norra Nerike.
Hösten 1919 inköptes till Karolinska läroverkets i Örebro
museum en kungsfiskare (Alcedo ispida) från Ramshyttan i Kils
socken, Nerike. I kilens in i Västmanland skjutande nordspets är
den gamla bruksegendomen belägen, och torde därför fyndorten
vara den hittills nordligaste för arten och kan indicera dess
framträngande norrut. Fågeln hade under sommaren 1919 påträffats
död af inspektor T. Lange i ett fisknät, utlagdt i Ramsjön strax
intill egendomen. J. E. Ljungqvist.
Snösparfven
har under senare hälften af februari 1921 synts i en mycket stor
flock i Hjälmarekanten intill Örebro. J. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
