Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 8
FAUNA OCH FLORA
vinsen. Dessa planer utgingo från Linnés lärare, arkiater
Kilian Stobaeus i Lund, som äfvenledes för deras förverkligande
ställde medel till förfogande. Undersökningarna, hvilka
verkligen kommo till stånd, uppdrogos åt trenne Stobaei lärjungar,
då unga studenter i Lund, hvilka sommaren 1729 anträdde sin
forskningsresa. I färden deltogo Matthias Benzelstjerna,
senare statssekreterare och öfverpostdirektör, Johan
Fjellström, senare amiralitetsmedicus i Karlskrona, och Nils Retzius,
sedermera provincialmedicus i Malmöhus och Kristianstads
län. Under resan gjordes noggranna dagboksanteckningar och
företogs väl äfven insamling af naturalier, men till stor
förlust för vetenskapen har den förda dagboken gått förlorad.
Samma öde rönte Stobaei växtsamling, herbarium vivum, hvari
säkerligen införlifvats de under resan anträffade växterna.
Måhända hade Linnés år 1728 ■— året före ifrågavarande resa
- gjorda exkursioner inspirerat till denna på Stobaei
uppdrag företagna forskningsfärd, och säkert är att de i densamma
deltagande studerandena åtnjutit undervisning i botanik af Linné,
medan denne vistades i Lund. Linné omtalar nämligen, att
han i Lund »1728 hade’åtskillige discentes där att uti
Botani-cis inrätta». Det var just under en utflykt tillsammans med
Matthias Benzelstjerna som Linné på våren 1728 blef i
Fågelsång så illa stungen af en Furia infernalis i armen, att
han höll på att dö af blodförgiftning.
Om sålunda för eftervärlden tyvärr så godt som intet är
bekant beträffande den Stobaeanska forskningsfärden, känna
vi i flera hänseenden väl en i botaniskt syfte företagen resa
genom provinsen, som anställdes mer än 100 år tidigare. Denna,
som synes ha varit för Linné obekant — åtminstone nämner
han intet om densamma i sin beskrifning öfver Skånska
Resan —, företogs under åren 1622 och 1623 af tvenne danska
naturforskare, Jörgen Fuiren och Ottho Sperling, hvilka torde
vara de första, som i botaniskt forskningssyfte berest någon
del af Sverige och meddelat upplysningar om därunder funna
växter. De af dem upprättade växtförteckningarna —
offentliggjorda först åtskilliga år efter det resorna företagits —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
