Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MHZIRA TREMDLÆ (gERMAr) OCH DESS FÖREKOMST I SVERIGE I07
Rörande de flesta af arterna torde Mjöberg obetingadt ha
rätt, enär de odisputabelt i sin allmänna utbredning äro
sydliga eller sydöstliga och, som Mjöberg också själf påpekar, så
stora, att de helt säkert ej skulle undgått våra entomologers
uppmärksamhet, om de förekommit på svenska fastlandet,
hvarför vi med tämligen stor trygghet kunna utgå från, att de
verkligen saknas där.
Även MerAra tremulœ är en dylik, i sin allmänna
utbredning sydlig eller sydöstlig art. Dock är den, som ofvan nämnts,
äfven tagen vid Berlin och Lübeck, således äfven
förekommande rakt söder om och t. o. m. sydväst om vårt land. Det
är efter fyndet vid Lübeck, hvilket visserligen är ganska
gammalt (1881), men likväl var obekant för Mjöberg, icke så
säkert, att arten ej kunnat inkomma till Gottland från svenska
fastlandet, äfven om detta ej behöfver vara sannolikare än
Mjöberg’s antagande. Frågan får dock i viss mån ny
belysning genom ett högst oväntadt och intressant fynd af Mezira,
som min numera aflidne vän Einar Sellman och förf.
gemensamt gjorde under en exkursion i Uppsalatrakten september
1914. Under sökande efter Limnadia vid torpet Fäbodarna
väster om Håga-ån, nära Lurbo, hittade vi några exemplar
under barken af en gammal torr asp. Vid genomgången af
Sellman’s efterlämnade hemiptersamling har jag funnit, att han
sedermera även tagit djuret i sin hemsocken Toresund i
Södermanland.
Genom dessa båda senare fynd, som förut ej publicerats1,
ändras ju bilden af Mesira’s utbredning i Sverige högst
väsentligt; fyndplatserna äro de nordligaste hittills öfver hufvud kända.
Om, såsom Mjöberg antager, arten är en värmerelikt, och
således under vännetiden haft sin största utbredning mot norr,
har den tydligen under denna tid befolkat äfven det svenska
fastlandet i ett så vidt naturförhållandena det medgifvit tämligen
sammanhängande bestånd åtminstone så långt norrut som till
1 I Tullgren och Wahlgren: Svenska insekter, häfte 1 (tryckt 1920),
angifves dock fyndorten Uppland; uppgiften grundar sig på mitt till författarna
muntligt meddelade fynd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
