Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 FAUNA OCH FLORA
»Den 26 april skall trana visa sig på Laxmyran» (Linnés
olycksmyr). Äfven denna dag återfinnes i tabellen som
medel-ankomstdag..
De tidigaste och senaste ankomstdagarna hafva i tabellen
strukits under. Medelankomstdagar och tidsintervaller ha
angifvits dels särskildt för Stensele (1906—1913), dels för denna
plats, Lycksele och Sorsele gemensamt (1906—1919). Gifvetvis
kan det icke ifråga om Stensele och Sorsele, hvilka platser
ligga på blott 7 mils afstånd från hvarandra och ungefär lika
långt (25 mil) från kusten, förefinnas någon nämnvärd skillnad
beträffande fåglarnas ankomsttider. Det torde i regel ej vara
mer än en dag fåglarna anlända senare till Sorsele. Mellan
nyssnämnda båda orter och Lycksele, som är beläget
respektive 10 och 15 mil i sydost och i samma älfdal som Stensele,
torde skillnaden vara väsentligt större, enär våren där inträffar
tidigare. Då emellertid endast ett års anteckningar gjorts i
Lycksele, röner tabellen, som synes, ingen nämnvärd inverkan
af desamma. Om anteckningar funnits för alla upptagna arter
under åren 1906-1913 (Stenseletiden), hade otvifvelaktigt de
riktigaste siffrorna erhållits för medelankomstdagar och
tidsintervaller, men då så icke är förhållandet, uppnås, som
tabellen tydligen visar, bästa resultatet, om anteckningarna från
de tre observationsorterna få tillsammans ligga till grund för
såväl medelankomstdagar som tidsintervaller. Detta gäller
särskilt de senare. De siffror i tabellen, som med stor
sannolikhet ej kunna vara tillförlitliga på grund af alltför få
observationer, hafva satts inom parentes.
Sena och långa voro vårarna 1908, 1909 och 1917. Det
förtjänar omnämnas, att dessa år och särskildt det sistnämnda
året, som också har att uppvisa de flesta understrykningarna,
betydligt förlängt berörda intervaller för många arter, mest för
sånglärka, rödvingetrast, bläsand och kricka med respektive
36, 20 och 18 dagar. Dock visar tabellen, att sena vårar i
regel ej förmå hålla flyttfåglarna borta så länge, att de hinna
fortskrida till det stadium, som af fåglarna kräfves under
normalt inträffande vårar. Tidigare vårar ha i långt mindre grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
