Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15° FAUNA OCH FLORA
på okbågsbenväggen (jfr fig. 1 o. 3), under det att densamma
hos hondjuren är nästan slät. Häraf kan man sluta sig till,
att Gervais’ C. sublœvis blott är honan af den brasilianska
C. paca, och namnet bortfaller därmed som synonym.
C. p. guanta är tydligen större än den vanliga brasilianska
pakan, då den blir omkring 80 cm. lång, men den senare blott
70 cm. För öfrigt ser den, efter skinnen att döma, ut att vara
tjock och fet som en gris, och det är sålunda ej underligt att
indianerna sätta värde på den.
Paka-formerna föra ett nattligt lefnadssätt. Om dagen
sofva de i någon håla och om natten gå de ut för att söka
sig föda. Indianerna jaga dem med hundar. Konsul
Söderström omtalar i bref, att han förvärfvat en lefvande »Chacha
Cay» ? (alltså den alpina Cœlogenys tacøanowskii andina
Lönnb.), som hade dragits ut ur sin håla af hundar. Dessa
hade bitit den ganska illa, men den tillfrisknade och blef så
tam, att efter fjorton dagar man kunde stryka den på ryggen,
utan att den blef arg. Något senare kunde man handtera den
utan någon svårighet, om man använde varsamhet. Konsulns
tjänare, som förmodligen var mera våldsam, blef dock biten
några gånger. När »Chacha Cuy» åt, tog den aldrig tassarne
till hjälp. Blott en enda gång såg konsuln, att hon satte en
framfot på födan. Eljest tryckte hon födoämnena, som bjödos
henne, äpplen, bananer, persikor, bröd etc, mot marken och
höll dem med de öfre framtänderna, under det att de undre
framtänderna med stor hastighet bearbetade och sönderdelade
födan. Hon satte sig aldrig upprätt på bakdelen, men kunde
klättra upp på lådor och andra liknande ting. Då hon skulle
hvila, krummade den ihop sig på sidan, men ibland låg den
också på buken. Den skänktes slutligen till en dansk, som i
sin tur skickade den till Köpenhamn, i hvars zoologiska
trädgård den sannolikt hamnar, om allt går väl.1
Den »falska pakan», Dinomys branickii Peters
upptäcktes ursprungligen i Peru. I en indianby på Anderna kom en
dag ett exemplar invandrande, under det att en samlare af
1 Senare meddelanden omtala, att den tyvärr dött på vägen till Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
