Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
SMÄRRE MEDDELANDEN
Gräsand ringmärkt i Nerike, återfunnen i Finland.
Uen 14 juli 1919 ringmärkte ingenjör Erik Lindroth en
gräsandunge vid Kägleholms säteri, Glanshammar, i Nerike. Den erhöll
Riksmuseets ring n:r 5151. För någon tid sedan inkom ett bref
från Hr Isak Näsman, Västerhankmo, Kvevlaks socken1, Vasa län i
Finland, i hvilket denna ring återsändes och tillika meddelades att
den funnits på en gräsanddrake, som skjutits den 15 maj 1920 vid
Västerhankmo by i en där belägen insjö vid namn Norrfjärden.
Tillika meddelades, att orsaken till att uppgiften försenats låg däri,
att skytten fällt fågeln under fridlysningstid. Emellertid hade Hr
Näsman fått reda på, att fågeln varit ringmärkt, och skaffat reda på
ringen och, då han insett betydelsen af saken, insändt meddelande
härom, hvarför offentligen här må uttalas ett tack till honom för
hans sålunda visade vakna intresse och välvilja.
Dettta fynd äger ett mycket stort intresse, alldenstund den
ådagalägger, att en gräsand under vissa förhållanden kan underlåta
att efter flyttningen återvända till den plats, där den blifvit kläckt
och uppfödd, och komma till mycket aflägsna trakter. I detta fall
har den fortsatt mot nordost ungefär lika långt som från
födelseorten och till Lilla Bält eller till Rügen eller, om man räknar norrut,
nästan som till Umeälfvens mynning, men den har därtill flugit
öfver Bottenhafvet. Detta synes desto mera märkligt, då man å
andra sidan har en mängd exempel på, att gräsandhonor år efter
år återvändt till samma plats. Man har sett huru gräsandhonor
under långa årsföljder redt sitt bo på just samma tufva o. s. v.
Visserligen har man ej ringmärkningnarnas fullt säkra bevis för att
det varit just samma andhonor, som man sålunda sett på samma
plats, men det är ju ytterst sannolikt. Särskildt stark blir
bevisföringen, då bolaget har varit mycket egenartadt som t. ex. var
fallet med den gräsandhona, som år efter år ända till dess att hon
togs (sannolikt af en berguf) häckade i ett gammalt ihåligt alléträd
vid Edeby gård i Södermanland. Det kunde ju ej gärna vara olika
andindivider, som på detta sätt gått utanför de vanliga
häckningsvanornas gränser.
Huru skall man då kunna förklara, att Glanshammarsanden
flugit ända bort till trakten norr om Vasa? Det bör då först
läggas märke till, att den med ringen 5151 försedda fågeln var en
hane, och sannolikhetsbevisen för återvändandet till hemorten, som
ofvan framhållits, gälla endast honor. Det förefaller sålunda troligt,
att den ifrågavarande gräsanddraken på öfvervintringsplatsen gjort
bekantskap med en gräsandhona, som var hemma i trakten norr
om Vasa i Kvevlaks socken, och att han följt henne till hennes
hemort.
E. L.
’ Strax norr om Vasa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
