Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄXLINGAR I ÖLANDS FÅGELLIV
267
häckade kring södra udden minst tio par och 1895 voro
ej-drarna mycket allmänna.
På sista tiden hafva, enligt meddelande, ejdrarna åter
försvunnit och bärgänderna ånyo ökat i antal. Detta förhållande
skulle kunna tydas så, att de båda arterna icke gärna trifvas
nära hvarandra. På de gottländska lokalerna häcka de dock
tillsammans utan att synbart störa hvarandras trefnad.
Af de fåglar, som på sista tiden flyttat in till vårt land,
är dvärgmåsen den, som mest dragit uppmärksamheten till
sig. 1891 sågo min far och jag en ungfågel vid Ottenby, och
1904 såg jag en gammal fågel vid Bejershamn. Den lilla vackra
måsen har sedan dess blifvit funnen häckande af Bengt Berg,
och 1919 såg jag åtskilliga individ på skilda ställen af norra
Öland.
Det ser ut som skulle dvärgmåsen på allvar hafva slagit
sig ned på Öland. Möjligt är dock, att besöket blir af relativt
kort varaktighet. Träskfåglarna äro nämligen något
obeständiga, hvilket vanligen beror på förändrade lokala förhållanden.
Det behöfs så litet för att en sådan fågel skall lämna sin
häckplats och söka en ny. Vattnets stigande eller sjunkande
under häcktiden med endast några centimeter är ofta
tillräcklig orsak för fågeln att flytta. Finnas då inga lämpliga
lokaler i närheten, kan fågeln försvinna för kortare eller längre tid.
Här ett par exempel på hur träskfåglar kunna ändra
häckplatser:
1906 häckade en stor skrattmåskoloni i ett träsk på
Gottland. Året därpå hade hela kolonin försvunnit, men då
häckade denna måsart i så stort antal på en holme utanför
Ronehamn, att holmens mark var så godt som täckt af
skrattmåsbon. På denria holme fanns året förut icke någon skrattmås.
Tydligen var det nämnda träsks måsar, som flyttat till
holmen, och anledningen var ovanligt högt vattenstånd, som
gjorde träskets vass- och starr-ruggor olämpliga att uppbära
måsarnas bon.
Det på södra Öland belägna Kärra tråsk hade, min far
veterligt, aldrig utgjort häckplats för svarttärnan förrän 1891,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
