Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL DE SVENSKA KAJORNAS SYSTEMATIK 279
afbildade fäglarna ha skjutits vid Uppsala under häckningstiden
och inom tre (3) veckor, och vidare att ingen af dem är ungefär
den enda representanten af sin färgtyp, men mellan dessa
finnas också alla möjliga tänkbara öfvergångsstadier.
Det vore nu väl förhastat att af detta i viss mån
öfverraskande fynd draga den slutsatsen, att det i Europa ej funnes
några urskiljbara raser af kajor. Såsom jag ofvan omtalat, kan
man ganska bra på grund af konstanta kännetecken urskilja
väst-, mellan- och östeuropeiska former liksom ock
nordafrikanska och sibiriska, blott just i Sverige synes något
ras-urskiljande ej vara möjligt på grund af kajornas stora variation
här. Då ligger den förmodan nära, att flera af de i det öfriga
Europa väl skilda raserna genom invandring från olika håll
stött ihop här och blandats, hvarvid afkomman visar dels
stamfädernas karaktärer ganska utpräglade, dels i allehanda
öfvergångar. Med en på sista tiden mycket nyttjad term kalla vi
dylikt en »blandbefolkning». Sådana blandraser finnas ofta vid
de gränser, där två zoogeografiska områden stöta samman, ja
understundom kunna de befolka rätt omfattande regioner. I
detta särskilda fall är alltså icke den faktiska blandningen
ensamt det intressanta, utan fastmera uppstå ytterligare
svårigheter för systematikern däraf, att terra typica för Linné’s
Coloeus (Corvus) monedula ej bebos av en konstant ras.
Hurudant förhållandet i detta avseende var på Linné’s tid kunna vi
i närvarande stund ej med säkerhet fastställa. Kajor häckade
redan på den tiden i Uppsala domkyrkotorn, huruvida de hade
en hvit halsfläck eller ej är ej omnämndt i någon beskrifning,
och konserverade exemplar från den tiden finnas ej längre af
naturliga skäl.
Då af svenska ornithologer och naturiakttagare på senaste
tid och särskildt under det sista decenniet 1910—1920
konstaterats en utomordentlig ökning af kajor, kan man knappt göra
orätt, om man sätter detta mindre i samband med en naturlig
förökning än med en invandring. Hvarifrån de främmande
gästerna kommit låter sig ej med säkerhet afgöra. Landvägen
från Finland öfver Haparanda torde väl knappt på allvar kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
