Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
FAUNA OCH FLORA
Möjligt men mindre troligt är nu, att Linné rest till Blekinge
en af somrarne 1727 eller 1728. Den förra sommaren använder
han enligt Fries (Linné, I, sid. 23) på så sätt, att han delade sin
tid »mellan växt-samlande och läsning för den stundande pröfningen
vid ankomsten till universitetet». Sommaren 1728 hade Linné
hemkommit från sitt första och enda studieår i Lund och vistades
hemma i Stenbrohult, dit assessor Rothman också kom på besök.
Vägen till Blekinge var ej så lång och tänkbart är, att Linné —
möjligen också R. — rest ned ät kustlandskapet. Om Linné tagit
Stenbrohult till utgångspunkt för Blekingefärden, är det troligast, att
han ställt kosan till landskapets västligaste del — Ryssberget,
hinterlandet Sölvesborg. — För min del håller jag emellertid för
sannolikast, att Linné redan som skolyngling under en kort tid
vistats i Blekinge. Hade han vid mogen ålder besett Blekinge, skulle
detta ovillkorligen spårats i hans skrifter. Måhända finnes Blekinge
omnämndt på andra ställen än det af mig observerade, men på
mänga torde det ej vara, ehuru en förnyad genomläsning med
denna synpunkt för ögonen skulle kanske kunna ge ökadt material
till frågans lösning.
Sannolikast synes mig, som sagdt, vara, att Linné redan som
skolyngling sett Blekinge. Måhända har han fått följa med sin
lärare och gynnare assessos Rothman på någon af dennes
tjänsteresor nedåt Blekingegränsen och då begagnat tillfället att stifta
bekantskap med Blekingefloran. Eller ock har han fått följa med en
kamrat under någon af ferierna under skoltiden. I bägge fallen
torde resan ha gått från Växjö öfver Gäddviksån och till
Karlshamnstrakten, möjligen också ända fram till Karlshamn.
Ofvanstående är ju endast hypoteser och det återstår ännu för
forskningen att klarlägga saken i fråga. Att Linné ej ansåg sig
ha mycket nytt att inhämta i Blekinge framgår emellertid utaf att
han år 1741 vid återkomsten från Gottland till Kalmar lät tre af
sina reskamrater, nämligen J. Moræus, H. J Gahn och G Dubois,
taga routen genom Blekinge och Skåne till Stenbrohult (Öländska
Gothländska resan, sid. 318). Linné omnämner endast tvänne växter
från deras färd, nämligen vildkorn (Hordeum minimum) från vallarna
vid Landskrona och »Diantbum. caule uniflora, foliis linearibus, FI.
Suec. [1745] 143, [= Dianthus arenarius FI. Swea (1755) 384] den
tillförne ingen i Swerige uptäkt», som de funnit i sanden mellan
Sölvesborg och Kristianstad- »just där Blekinge och Skåne stöter
tillsammans vid Hedemyss Giästgifwaregård».
Ej ens då Linné under Skånska resan var Blekinge så nära
som vid Bäckaskog och Trolle-Ljungby förnyade han siit första
besök, ehuru han hade föga mer än en mil kvar till gränsen.
Halland tangerade Linné vid tvänne tillfällen, nämligen under
Skånska resan, då han besökte Rösjöholm 18 juli 1749, sedan han
redan från Skillinge skådat Hallandsås. Det förefaller mig som af
den något otydliga beskrifningen att döma Linné gått från gården
upp en bit på åsen, hvarom en undersökning i Linnés’ fotspår torde
kunna gifva besked. I så fall har han ej varit många meter från
1 Kurs. af förf.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
