Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
287
synes den hafva häckat allmänt. Färdas man i skog och mark eller
vistas i trädgårdar eller parker, så är grönsiskans locktoner ett
vanligt fågelläte. Redan under första hälften af augusti började kullarne
flocka sig och stryka omkring och i Umeå stads parker t. ex., där
säkerligen flera kullar kläckts, kunde man stundom tidigt på dagen
anträffa flockar på åtminstone ett tjugutal individer sysselsatta med
sökande efter insektlarver och barrlöss å där förefintliga lärkträd
eller i all tysthet njuta af de mognande frukterna af blåhägg
(Ame-lanchier canadensis), som härstädes växer i mycket frodiga ex.
Till slut kan omnämnas, att vi i år häruppe ha att anteckna
ett af dessa periodiska uppträdande af vaktel, som är eget för denna
fågel. Inom Degerfors socken har jag iakttagit honom på fyra
skilda ställen, och har hans »slag» hörts från början af juni till
början af augusti eller, för ett fall tämligen noggrant bestämdt,
från 12 juni till 5 augusti. Någon häckning har ej kunnat
konstateras, men hafva fåglar anträffats parvis. Då så inånga ex.
uppehållit sig inom ett relativt begränsadt område, är det att antaga, att
fågeln äfven förekommer på andra för den lämpliga lokaler, skada
blott, att han ej är känd af befolkningen, ty då skulle säkerligen
i år intressanta meddelanden om hans uppträdande och lefnadssätt
kunna insamlas. Det är mycket troligt, att vaktlar hvarje vår i
spridda ex. flytta genom våra trakter, men att gynnsamma
betingelser för dem att kvarstanna och möjligen häcka sällan äro för
handen. Vakteln tillhör de odlade fälten och dessas täta vegetation,
utan hvilken han ej finner någon trefnad. Under vanliga år hafva
ej vallar och sädesfält häruppe nått någon vidare utveckling förrän
sträcket redan bör vara förbi, och dä fälten ej bjuda honom skydd
har han ingen anledning att stanna. I år däremot inträffade våren
fjorton dagar tidigare än vanligt och tillfölje särskildt gynnsamma
väderleksförhållanden hade växtligheten å vallar och åkrar redan i
första hälften af juni nått en frodighet och framförallt täthet, som
blott sällan förekommer, och häri synes mig ett skäl, hvarför
vaktlar i år dröjt sig kvar hos oss.
Vindeln i augusti 1921. K. Gram.
Nya fynd af ringmärkta fåglar.
På sista tiden hafva till Riksmuseet inkommit några
meddelanden om fynd af ringmärkta fåglar, som jag här i korthet vill meddela.
Enligt underrättelse från M. Paul Boyet i Choux-Boismorand
sköts på dennes egendom, belägen i departementet Loiret
(Fran-rike) den 6 juli 1921 en roffågel, som bar Riksmuseets ring nr
860. Ringen åtföljde meddelandet. En blick i vårt register visade,
att fågeln var en blå kärrhök, som den 13 juli 1920 ringades på
Mosjöängarna vid Orebro af hr. Erik Rosenberg, hvilken museet är
tack skyldig för en hel del intressanta märkningar. Det var sålunda
nära ett år efter märkningen, som fågeln fällts, och det
egendomliga är ju, att den vid denna tid återfanns i södra Europa. Detta
kan knappast tolkas annorlunda, än att ungfågeln aldrig återvändt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
