Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METODER FÖR STRUTSJAKT BLAND AFRIKANSKA FOLK 2 1
dödas (Andersson). Fiskar- och jägarfolket Imaraguen vid
kusten af Mauretanien mellan Ådrar och Senegal (nära floden
Bilouakh) anställer stora klappjakter, hvarvid de kringränna
strutsarna och skickligt drifva dem mot hafvet. När de kom-
mit ut i vattnet döda de dem med käppslag.1
På användandet af fällor vid strutsjakt känner jag intet
annat exempel än bruket af täckta fallgropar, som jag 1920
noterade bland Kitosh-folket, sydost om Mount Elgon i Eng.
Ost-Afrika. De gräfva djupa, nedåt starkt afsmalnande gro-
par å steppen, alltså af den bekanta typ, som mångenstädes
i Afrika nyttjas, eller nyttjats, att fånga större däggdjur.
Undantagsvis torde också vidare strutsen fångas med
snara, innanför hvilken man lagt ett lockmedel. Endast för
bushmännen har jag anträffat uppgift därom (hos Andersson
och Passarge), men de å sin sida använda denna metod rätt
ofta. Det är en vanlig rännsnara, af den öfver stora delar
af Afrika spridda typen, som brukas för fångst af mindre an-
tiloper, trappar, pärlhöns etc. Ett långt rep med en snara i
ena ändan bindes vid ett ungt träd eller vid en elastisk staf,
som böjes, hvarefter snaran fästes på marken i labil jämnvikt
medelst en träpinne, sorn hvilar mot en i marken nedsatt båge
af trä. Så snart djuret vidrör träpinnen eller snaran, frigöres
pinnen, och trädet rätar ut sig, hvarvid snaran drar sig till-
sammans om bytet och detta blir hängande i luften.
Huruvida snaran griper om halsen eller om ett ben på
strutsen framgår ej. Som lockmedel brukas stycken af melon.2
Ett mera ovanligt sätt att använda sig af lockmedel be-
skrifver Paulitschke3 från midgän och andra jagande paria-
stammar i Somaliland. De fånga strutsar med utlagda kur-
bitsfrukter, som urhålkats och inuti preparerats med ett be-
döfvande ämne. Strutsen, som gärna äter dessa frukter, för-
lorar medvetandet och fängslas af den framilande jägaren samt
1 R. Armand, Chasseurs et pécheurs du Tagant et du Hodh. La Geogra-
phie 1906, s. 448.
- S. Passarge, anf. arb. s. 11.
3 Ethnographie Nordost-Afrikas I, s. 231. Se äfven G. Ferrand, Les
Comális, Paris 1903, s. 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
