Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVILKA ALGER ÄR DET, SOM BETINGA »VATTNETS BLOMNING»? 75
af vattnets ursprungliga färg följden. Af dessa sestonfärg-
ningar kunna vi i öfverensstämmelse med de inledningsvis
meddelade definitionerna särskilja följande typer.
1. Planktonfårgningar.
Förorsakas genom en hög produktion af växt- eller
djurplankton. De förra, som benämnas vegetationsfärg-
ningar, äro mycket vanliga. De senare förekomma där-
emot endast sällsynt. — Exempel på vegetationsfärg-
ningar: Det grönfärgade vattnet i vattensamlingar påfågel-
skär. Exempel på djurfärgningar: Vatten, som rödfärgats
genom högproduktion af hinnkräftor.
2. Neustonfärgningar.
Förorsakas genom en högproduktion af öfvervägande
växtneuston. — Exempel: Gröna ythinnor i smådammar
vid gödselstäder.
3. Triptonfårgningar.
Förorsakas genom merendels uppgrumladt eller in-
svämmadt slam och andra dylika partiklar. — Mycket
vanliga inom lerområden.
En speciell, ofta till neustonregionen begränsad, men
merendels äfven i planktonregionen öfvergripande typ
utgöres af frömjöl, som ofta blåser ut öfver vattnet och
blir där.
Alla de olika typer af färgningar, som här anförts, för-
orsaka merendels en färgning genom vattnet i dess helhet.
Någon vattenblomning är alltså icke detta. I öfverensstäm-
melse med det folkliga språkbruket reserverar man fastmera
begreppet vattenblomning till de hithörande företeelser, där
det är frågan om en anhopning af större sestonmassor i yt-
lagren af vattnet.
Det torde vara klart, att denna begränsning icke kan teo-
retiskt genomföras med full konsekvens. Det är också snarast
af praktiska orsaker, som man grupperar en del af seston-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
