Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
FAUNA OCH FLORA
fiskproduktionen bör variera högst afsevärdt och vara större i
de eutrofa än i de oligotrofa sjöarne. Så är äfven fallet, och
det är högst intressant att se det intima samband, som i verk-
ligheten förefinnes mellan en sjös fiskafkastning och dess nä-
ringshalt. Det har genom delvis af mig utförda undersök-
ningar äfven visat sig, att det därvidlag är de på sjöarnes
stränder, men i synnerhet på deras botten lefvande djurens
mängd och vikt, som i första hand är utslagsgifvande för fisk-
produktionen. Och detta får sin förklaring genom att ifråga-
varande organismer dels äro bland de ifrigaste afnämarne af
detritus och afdöda planktonformer, dels utgöra en stor del
fiskars viktigaste föda. Visserligen lefva fiskarne i sin ungdom
i större eller mindre grad af planktonorganismer, men vid mera
framskriden ålder utgöres födan på få undantag när af större
varelser och då i första hand just af nyssnämnda strand- och
bottenformer.
På grund af här nämnda samband mellan sjöns närings-
rikedom — dess eu-, resp. oligotrofi-faunans, speciellt bot-
tenfaunans mängd och fiskproduktionens storlek, är det ej
heller möjligt att i en mager urbergssjö kunna erhålla en hög
fiskafkastning, medan däremot detta i en eutrof, näringsrik
sjö nästan städse torde vara fallet — enstaka undantag före-
komma dock — äfven om fiskafkastningen för ögonblicket är
synnerligen minimal. Sålunda kunna goda sjöar hos oss gifva
en fiskafkastning af upp till 20 å 30 kg. per har, ja stundom
mera, medan motsvarande siffra i fattigare sjöar blott utgör
några få kg., ofta ej ens detta.
I ännu högre grad ha emellertid de närings-biologiska
förutsättningar, som vi här berört, betydelse för fiskdammhus-
hållningen, emedan man där har i sin makt att fullt kunna
behärska och leda vattnets produktion i önskad riktning. Så-
lunda åstadkommes genom gödsling med såväl olika slag af
organisk gödsel som äfven med kalk, fosfor, kväfvehaltiga mi-
neralier o. s. v., samma förändringar hos ett ursprungligen
näringsfattigt vatten i en fiskdamm, som förut omnämnts för
exempelvis sjöarne i Stockholmstrakten, blott i fråga om fisk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
