- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sjuttonde årgången. 1922 /
114

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii4

FAUNA OCH FLORA

och således har min sagesman sett honom många gånger förut,
hvarför vi tryggt kunna räkna med ett bo i Idrefjällen. Tro-
ligen är det bebodt ännu, för i sommar, när jag var till Stor-
sätern, såg jag en örn på västra sidan af Långfjället, hvilken
troligen var någon af innevånarne i ofvan nämnda bo. Inom
Idre Västra revir tror jag ej, att det för närvarande finnes
något kungsörnsbo.»

»Som ofvan nämnts, fanns det mycket örnar på Lång-
fjället för några år tillbaka. Omkring år 1900 bodde örnen på
så godt som alla för honom lämpliga boplatser på Långfjället.
Orsaken till den svåra decimeringen af örnstammen vill jag
tillskrifva lapparnes varggift. Jag har själf sprakat vid lapp-
parne, och ha de själfva omtalat, hur de lägga ut sitt gift.
De lägga ut giftet i renar, som vargen rifvit, och då förgifta
.de hela renen. Sedan detta är gjort, se de af princip aldrig
om giftet mera, utan får hvem som helst äta däraf, så länge
det finnes en bit kvar. Det är således ej att undra på, att
örnen tillsammans med alla köttätande djur så godt som helt
försvinner. Fjällräfven, som för cirka 20 år tillbaka var ett af
de talrikaste rofdjuren på Långfjället, är nu så godt som ett
minne blott. Jag anser därför, att det är oförsvarligt att släppa
gift i händerna på ansvarslösa lappar. Om de skulle vara
tvungna att tillgripa denna utrotningsmetod för att skydda
sina renar för vargen, så skulle tillåtelse till detta ske endast
genom den bevakande skogstjänstepersonalen, som skulle
handhafva giftet och sköta om utläggningen, och sedan syftet
var nådt, hvilket skulle inträffa en vecka eller högst 14 dagar
sedan vargen rifvit — för kommer inte vargen tillbaka inom
denna tid och äter af giftet så kommer han aldrig — så skulle
det förgiftade betet brännas »

»Om inga åtgärder vidtagas för att inskränka på lapparnes
frihet i detta fall, är en eventuell fridlysning af kungsörnen
till föga nytta, för åtminstone inom Idrereviren finnes nog
ingen, som lägger an på att utrota örnen hvarken med sax
eller annan jakt, utan är det uteslutande lapparne, som omed-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1922/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free