Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
135
Kungsfiskare i Göteborg.
Den 2il/i2 1921 iakttogo konservator R—n och undertecknad
en kungsfiskare (Alcedo ispida), som uppehöll sig vid stränderna af
ett par små dammar strax ofvanför Säldammen i Slottsskogen. Vi
hade nöjet att ungefär c:a 10 minuter iakttaga den lilla vackra och
i våra trakter så sällsynta fågeln.
Vid föregående tillfällen ha hr R. och jag hvar sin gång iakttagit
kungsfiskaren vid fågeldammarna i Slottsskogen, hvilket tycks tyda
på, att ofvannämnda fågel trifs ganska väl därstädes.
Göteborg den 29/ia 1921.
Einar Jonas on.
Nordlig lokal för trädkrypare.
Vid Bellsås i Hoting i norra Än germanland sågs en trädkrypare
under 20 graders köld den 25 febr. sysselsatt med att leta efter
larver m. m. på en björkstam. Jag har förut ej iakttagit denna
fågel så långt norrut, men enligt Jägmästare Hederström lär han
ha funnit den häckande vid Backe.
Bengt Bellander.
(Den är äfven funnen häckande vid Gäddede i Jämtland samt
iakttagen i Vilhelmina, Dorotea och Lycksele. Se »Svenska Fåglar»,
Lönnberg, sid. 108. Red.)
En svarthakedopping i Västerbotten.
En Podiceps auritus sköts i slutet af okt. 1921 i hafvet utanför
Afvan, Löfånger.
O. Holm.
Huru flyttar ekorren sina ungar?
I sitt arbete »Ur djurens lif» omtalar G. Kolthoff (del 2,
sid. 385), att ekorrehonan flyttar sina ungar på det sättet, att hon
bär en unge i sänder i nackskinnet.
Det är nog sannolikt förhållandet, när ungarne äro mycket
små, men jag har sett, att hon går till väga på ett annat sätt, då
ungarna blifvit större. Då Kolthoff ingenting nämner därom,
antar jag, att han kanske aldrig haft tillfälle att se hennes flyttning
af större ungar. Då jag förra sommaren hade tillfälle att följa en
sådan flyttning från början till slut, vill jag omtala, hvad jag iakt-
tog, då det kanske kan vara af intresse.
Jag kom en dag i juli 1921 till Humlegården vid middagstiden,
omkring kl. 1, och fick då se en ekorrhona i färd med att bära en
unge. Denna hade alldeles som en apunge klängt sig fast vid
honan, med framtassarne om hennes hals och baktassarne om lifvet
på henne strax bakom hennes framben. Svansen var krökt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
