Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL NORRA SKÅNES LOKALFAUNA 167
sedd om hösten 9/io. Den stannar ibland långt fram på våren,
så att jag sett den så sent som 80/3 och 18J4, båda gångerna
gamla hanar.
Törnskatan förekommer allmänt häckande, kullar funna i
början af juni. Tidigaste ankomst 1,/g, senaste 20k, bort-
flyttning i aug.—sept.
Grå flugsnappare allmänt häckande, kullar i midten af
juni. Ankomst i början af maj, bortflyttning i aug.
Svart och hvit flugsnappare allmän. Tidigast sedd 26/4,
senast 4/s, bortflyttning i aug. — sept.
Stjärtmes förekommer året om, men mest sedd vintertid.
Kullar på 10—12 ägg funna i midten af maj.
Blámes allmän året om, men mest sedd höst och vinter.
Kärrmes allmän såsom föreg.
Nordiska mesen allmän, dock mest sedd om vintern.
Tofsmesen ganska allmän året om, i synnerhet om vintern.
Första kullen i april, den andra i juni, vanligen blott 6 ägg.
Svartmesen förekommer tämligen sparsamt året om.
Talgoxen allmän, talrikast dock höst och vinter, då den
med andra arter ströfvar kring i trädgårdar och lundar. Första
kullen i början af maj, den andra kring midsommar. En gång
t. o. m. 14 ägg, vanligen 10 — 12.
Trädkryparen förekommer visserligen ganska allmänt året
om, men är mest sedd om vintern, då den stryker från trakt
till trakt i sällskap med mesar, nötväckor m. fi. Äggen träffas
i maj. En egendomlig häckplats för denna art hade min fader
och jag tillfälle att iakttaga våren 1918 i Vankifva. Ett par
trädkrypare hade nämligen byggt på södra sidan af ett bo-
ningshus under en sparre, som lossnat en bit från väggen.
Att de dagligen voro utsatta för människors nyfikenhet, in-
verkade tydligen ej på dem, utan de rufvade ut äggen och
uppfödde sina ungar i godan ro.
(En dylik häckplats är oss bekant från en gård i Söder-
manland, och den upptogs af trädkrypare flera år å rad, men
eljest är dylik häckningsmetod mera karakteristisk för en i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
