Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
FAUNA OCH FLORA
lat ett par fårherdar, som blifvit bitna. Kor och kalfvar an-
gripas ofta, men får mest. På betet skydda sig korna syste-
matiskt mot varg. Stora oxar och tjurar gå alltid på ytter-
sidorna af en betande flock och kor och ungnöt i midten. För
några år sedan såg jag vid Hallong Osso en flock kor, som
blivit angripna af fyra vargar. I vild flykt och under höga
råmanden kommo de hem. Men där fingo de se en varglik-
nande hund. Som på kommando och med riktiga stridsvrål
störtade hela flocken på hunden, som endast genom hastig
flykt lyckades rädda sig, ett långt stycke förföljd af korna.»
»Hällade hästar angripas också ofta. Därför är det van-
ligt att i trakter, där man fruktar varg, hästarne hällas och
släppas på bete sadlade. Vargen vågar sig inte på en sadlad
häst, säga mongolerna.»
»Oftast går vargen ensam, men vi ha på vintern sett till
sju i en flock. Mongolerna äro hans svurna fiender. Då mar-
ken täckes af 2—3 dm. snö, kan en ryttare hinna upp och
fånga honom med sin lasso. Vargen har nämligen då jäm-
förelsevis svårare att taga sig fram än hästen. En gång fån-
gad plågas vargen på många sätt. Jag har t. o. m. hört, att
det förekommit, att han flåtts lefvande och så släppts, sig själf
till straff och andra till varnagel. Då en varg skjutits, skäres
tungan ur munnen så fort man fått fatt i honom, oberoende
om han är lefvande eller död.»
»Mörka och stormiga nätter hoppa vargarna ofta in i får-
fållorna och anställa förödelse.» (En.)
»Ehuru sålunda Riksmuseet utom de nämnda vargungarne
erhållit två skinn af vuxna vargar och skalle till ett af dessa,
allt från Mongoliet, är det ingalunda, lätt att afgöra, till hvil-
ken ras af varg man skall hänföra dessa eller med andra ord,
hvilket subspeciesnamn, som bör tilläggas dem. Detta beror
på flera olika omständigheter. För det första har det med
otillräckligt material som grund utdelats flera namn till ost-
asiatiska vargar, än som sannolikt kommer att -behöfvas, då
man fått nog kunskap om dessa djur. Vidare är ju att märka,
att vargarna variera inom vissa gränser rätt mycket. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>