- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugonde årgången. 1925 /
34

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

EINAR LÖNNBERG

på innerfanet blott hos de båda yttersta pennorna, ej på tre
och ej så stora som hos steglitsan. Ej heller finnas några
vita spetsar på de mellersta stjärtpennorna.

De små vingtäckarne äro gråbruna eller svartaktiga med
gråbruna kanter. De mellersta äro gråbruna i spetsen, men
blåsvarta för övrigt. De största äro blåsvarta med den yttre
delen vit ungefär i samma proportion som hos domherren,
men det vita har på de inre en svag kanelbrunaktig ton.
Vingpennorna äro svarta med m. 1. m. vitt på innerfanet och en
smal gul kant utefter handpennornas ytterfan. Detta
sistnämnda är, vad vingarne angår, det enda svaga arvet från
steglitsan. Sålunda saknas det gula i övrigt och även de vita
spetsarne på armpennorna.

Nedanför de svarta tygelbanden finnes på vardera sidan
en liten fläck med orangefärgade, rätt svaga fjäderspetsar
(liksom på pannan). Detta torde kunna tolkas som det enda arvet
av steglitsans röda hakparti. Framhalsen gråvit liksom
huvudets sidor, men med svag överläggning av kanelbrunt.
Krävan saknar nästan denna, och buken är nästan helvit. Längs
sidorna av kroppen nedanför vingen finnes en bred skuggning
av kanelbrunt, som också är ett arv från steglitsan, men
naturligtvis ej så kraftig som det bruna hos henne på
motsvarande ställe. På de vita undre stjärttäckarne finnes även en
liknande anstrykning, men ännu svagare.

Näbben är intermediär till sin form, såsom fallet var med
den förra bastarden (se fig. på sid. 218 cit. st. 1922), men den
är ej fullt så tjock vid basen som hos denna. Den är ljus vid
basen och mörk i spetsen, även detta intermediärt. Baktåns
klo är hos denna bastard starkt krökt och alltså mera
dom-herrlik än hos den förra. Då ruggningen av vingen ej är
fullfärdig, är det ej lätt att avgöra dess längd, men sannolikt är
den ungefär lika med den förras, sålunda givet större än hos
steglitsan. Stjärtens längd är ungefär 66 mm., sålunda nästan
lika stor som hos domherren, ehuru formen är närmare
steglitsans.

Av det ovanstående framgår, att karaktärerna äro mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1925/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free