Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NÅGRA DÄGGDJUR FRÅN PERSIEN
6.3
sett och beskrivit. Däremot strider dock det förhållandet, att
typen för Pallas’ onager sades vara från Kasvin, och mellan
denna plats, där f. ö. i nutiden ej finnes någon onager, och
saltöknen, varest Överstelöjtnant Bjurling studerade sina djur,
finnas inga fysisk-geografiska gränser, som skulle kunna
motivera en rasskilnad. Det är ju dock möjligt, att Kasvin ej var
hemvist, utan blott exportplats för de föregående såsom
persiska onager i litteraturen kända djuren, och att de i
verkligheten voro från någon annan trakt. I varje fall synes
olikheten mellan Överstelöjtnant Björlings onager och
beskrivningarne av den typiska onager-rasen, som Pallas först
omtalade, vara så avsevärda, trots det att båda skulle vara från
ungefär samma håll, att en identifiering ej synes möjlig. Det
återstår då att undersöka, om vårt exemplar bättre
överensstämmer med någon annan av de kända raserna. 1862 beskrev
Sclater en onagerform under namnet indicus, emedan den
härstammade från nordvästra Indien. Sedan har man funnit,
att dess utbredning sträckte sig även in ej blott i Beludschistan
utan även i Afghanistan samt t. o. m. in i Persien i trakten
norr om Khorasan. Lydekker räknar till samma ras också
ett exemplar, som skall härstamma från Mesched i nordöstra
Persien, och han avbildar även detta i sitt förut citerade arbete
av 1904 under namn av Equus onager indicus. Denna bild
överensstämmer i sin allmänna färgteckning vida bättre med
Överstelöjtnant Björlings onager än de ovannämnda
beskrivningarne och Lydekkers bild i samma arbete av en s. k. äkta
Equus onager Pallas. Den förnämsta olikheten är, att på
bilden av indicus det ljusa vid svansroten sträcker sig längre
ned mot låren och även upptill är bredare, samt att den visar
mera vitt på halsens sidor än hos vårt exemplar. Dessa
avvikelser äro dock vida mindre än dem, som skilja detsamma
från den s. k. äkta onagern (jfr ovan). Under sådana
omständigheter torde det vara lämpligast att åtminstone tills vidare
betrakta vår onager som en medlem av indicus-rasen, men
därigenom blir dennas utbredning västerut högst avsevärt
vidgad. Det är ju möligt, att denna starkare färgade ras på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
