Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
G. LINDBLOM
går av talrika gamla avbildningar (t. ex. i Tebe, i de berömda
klippsalarna vid Beni Hassan från 12. dynastien och f. ö. i
talrika gravar över hela Nildalen) ivrigt jagade flodhäst, som
i äldre tider allmänt anträffades även i nedre Nilen.1 Jakten
skedde i båt och huvudvapnet var en harpun, vilken, enligt
Diodorus, var försedd med »hullingar av järn» och vid »en
av hullingarna» fästes harpunlinan.2 Den
gamle historieskrivaren från Cæsars tid
uttrycker sig här nog något otydligt,
antagligen menar han, att linan var fäst vid
ett utskjutande fäste vid harpunspetsens
bas, ungefär så som det alltjämt finns på
shilluk-harpunen (se fig. 1). Själva
spetsen däremot hade, enligt Gardner
Wilkinson, endast en hulling. Den vid spetsens
bas fästa långa, starka linan leddes över
den med en klyka försedda bakre ändan av
träskaftet (fig. 1 b), i vars främre ände
spetsen var instucken.3 Vi återkomma
nedan till denna harpuntyp. Därjämte fanns,
fortfarande enligt gamla avbildningar.ibland
ytterligare en lina, som var lindad kring
en metallrulle med handtag, vilken vanligen
hölls av en tjänare. De gamla egyptierna
synas alltså ej använt något flöte utan
behållit harpunlinan i handen och fick den
efter behov löpa ut från rullen.
För att övergå till nutida folk använda
de s. k. hamran-araberna vid Atbara — mest kända som oförvägna
elefantjägare — också en med en kraftig hulling försedd harpun-
1 Omkr. 1600 e. Kr. fångades de sista flodhästarna i deltat, i
Menzaleh-sjön, och 1658 dödades den sista i Egypten, vid Girge.
2 Diodorus, Diodor’s von Sicilien historiske Bibliothek, übers, von J.
Fr. Wurm, I. bok, s. 59. Stuttgart 1827 — 40.
3 G. Wilkinson, The Männers and Customs of ancient Egyptians, vol.
Ill, s. 70, pl. XV. London 1837. Samma, från 17. dynastien härrörande bild,
återger Prissr, Histoire de 1’art égyptienne d’après les monuments, Atlas,
T. II. Paris 1878.
Fig I. Shilluk-harpun,
Etnograf, museet (Inv.
1901. 20. 77), L. 3,20 ni.,
linans 1. 6,5 m. b
egyptisk harpuns nedre ända,
17. dynastien (efter
Prisse).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
