Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN 93
Badande duvor.
Att duvor bada gärna och ofta är välbekant. På Stortorget i
Stockholm ta de sitt bad på sådant sätt, att de låta en välvillig
person med den på torget befintliga vattenkastaren åstadkomma en
stark, stänkspridande vattenstråle, vid vilken fåglarne med synbart
välbehag taga dusch. Märkligare är en annan badmetod. Vid
slussen har jag ofta från mina fönster även under de kallaste
dagarne iakttagit duvor, som liggande på vattnet genom
huvud-och framkroppsdoppningar kasta vattnet över den övriga delen av
kroppen. Rörelsen är påfallande lik änders och måsars sätt att
tillgodogöra sig vattnet. Då under förra vintern inga andra
badställen funnos än i isrännan, hade duvorna, när de slogo sig ned
på iskanten för att dricka, tagit sig för att härma änderna i deras
badmetod. Att tillvägagåendet är vanligt och uppmärksammat där
framgår därav, att droskchaufförerna vid slussen lära ha döpt dessa
duvor till »simduvor». Karl R. Westin.
Skräntärnor (Sterna caspia) på stora Karlsö.
Vid ett besök på Stora Karlsö i sällskap med några andra
naturintresserade personer den 24/s 1924 kommo vi efter några
timmars vandring till Aske pä ostsidan. Redan på avstånd såg
jag, alt en strid pågick i luften. Då vi framkommit fingo vi
bevittna, huru 34 eller 35 skräntärnor (Sterna caspia) voro inbegripna
i en mycket hetsig strid med ungefär 200 silltrutar (Larus fuscus).
Skräntärnorna fingo, ehuru mycket underlägsna i antal, in åtskilliga
flera stötar än silltrutarne. Vi åsågo striden 10—15 minuter med
allra största intresse, men kunde till följd av bristande tid ej dröja
längre. Vid avresan från Karlsö frågade jag vår väktare, om han
observerat skräntärnorna tidigare på våren, men svaret blev ett
bestämt nej. Fem dagar senare var jag åter ute på Karlsön och
gick ön runt, utan att få se en enda skräntärna.
De första skräntärnorna såg jag 1855 på Stora Karlsö. Då
funnos två par, och jag tror, att det fanns några par årligen, tills
tre av dem skötos av ett par ynglingar 1877. Sedan saknades de
i åtskilliga år men iakttogos åter i slutet av i88otalet. Sedan har
ett eller annat par häckat de flesta åren, men icke de sista. — En
stor förlust för Stora Karlsö, ty om fågeln också är i hög grad
omusikalisk, är den dock den vackraste i sitt släkte och en prydnad
på klippig strandl
Klintehamn den 4 febr. 1925. W. Wöhler.
Vad en padda kan äta.
Att paddorna äro mycket glupska är ju sedan länge känt.
Vid dissektion av dylika djur får man ofta överraskande bevis pä
detta förhållande. Ofta äro de djurdelar som påträffas så väl
bibehållna, att säker bestämning av de av paddan infångade djuren kan
göras. Sådana bestämningar kunna hava ett visst intresse för
bedömandet av paddornas nyttighet eller skadlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
