Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioö
G. LINDBLOM
vid spetsens bas. Det enda moderna exempel härpå, som jag
funnit i Afrika, är den ovan avbildade harpunen från trakten av
Victoria-Nilens utlopp i Albertsjön (fig. 2).
Tyvärr äro de av mig anträffade beläggen alltför fåtaliga
(beroende på att uppgifterna i litteraturen så ofta äro mycket
ofullständiga), men det synes i alla fall av dem vara klart, att
den egyptiska flodhästharpunen spritt sig långt uppåt övre
Nilen och därifrån troligen även västerut mot Tsadsjön.
Fylligare belägg på dessa typers förekomst skulle lämna ett ej
oviktigt bidrag till kännedomen om den egyptiska kulturens
utbredning i allmänhet i neger-Afrika.
Harpuntypen i norra Kongo (spetsen medels hylsa trädd
på skaftet samt utan flöte) förekommer möjligen även på
sydsidan av Victoria-sjön. Den synes ha en rätt begränsad,
central utbredning. Typiskt för Bangweolo- och
Sambesi-områ-dena samt vidare söderut är att spetsen är instucken i
skaftändan, något som överensstämmer med
huvudutbredningsområdet för det på detta sätt skaftade spjutet.1
Av särskilt intresse slutligen äro de båda uppgifterna om
flöte i form av simblåsa (från Kassai och Sambesi). De räcka
ej till några slutsatser, men så mycket kan i alla fall sägas,
att dessa båda »fyndplatser» måste stå i samband med
varandra. Är denna simblåsa ett av de främmande kulturelement,
som kommit till Afrikas sydostkust och via Sambesi spritt sig
uppåt södra Kongo?
2. Fallgropar.
Det mest primitiva sättet att jaga flodhäst (ävensom
annat storvilt) är utan tvivel att använda fallgropar. Numera
äro dessa förbjudna av kolonialregeringarna, men i avsides
belägna trakter torde de alltjämt vara i bruk.
Börja vi åter från norr och gå söderut må noteras, att
Fäng (Fan) i Kamerun, enligt Du Chaillu, gräva gropar för
1 B. Ankermann, Kulturkreise in Afrika, s. 58. Zeitschr. f. Ethnol. 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
