Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u8
EINAR LÖNNBERG
fått se med egna ögon, huru olika den västnorska colletti var
från den mes, som vi vant oss vid att kalla borealis och vilken
väl otvivelaktigt har rätt till detta namn, uppstod hos mig
den misstanken, att den förra möjligen skulle vara lika den
brittiska rasen av denna formgrupp, nämligen Parus
atrlca-pillus kleinschmidti Hellmayr. Tyvärr fanns ej material av
denna ras i Riksmuseet och ej heller kunde dylikt erhållas
från naturahehandlare, men genom vänligt tillmötesgående av
Dr. Hartert fick jag låna ett par exemplar från museet i Tring.
Det behövdes ej häller mera för att avgöra med största
lätthet, att den ej alls har något med våra skandinaviska raser
att göra, ej ens med den västnorska. Den brittiska eller väl
huvudsakligen skotska rasen är nämligen till alla delar
brunare. Den är t. ex. mycket mörkbrunare på ryggen än t. o. m.
en kärrmes, och man kan ej säga, att det finns något rent
vitt på något ställe hos den, ty t. o. m. huvudets sidor ha en
starkt smutsgrå ton. Mitten av undersidan är smutsgrå och
kroppssidorna äro ljust snusbruna (Rép. de coul. 303.1).
Armpennornas kanter ha också dylik snusbrun färg o. s. v. Det
är sålunda ej något närmare sammanhang mellan denna mes
och den västnorska. Följaktligen måste man anse Parus a.
colletti Stejneger såsom en mörk kustras av borealis och den
är tillika att betrakta såsom en tillpassning till det där
rådande fuktiga och relativt blida klimatet. Den har sålunda
utbildats på stället, där den nu lever av en öorøzfe-liknande
typ och ej invandrat från något håll sådan, som den nu är.
Följaktligen är den av geologiskt taget ganska ringa ålder,
alldenstund den är likåldrig med nu i dess hemvist rådande
klimatiska förhållanden, vilka uppenbarligen tillkommit först
efter inlandsisens avsmältning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>