Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELFAUNAN I SORSELE SOCKENS FJÄLLOMRÅDE I 25
Talgoxe, Parus major L. (lappska: Puoitohkö av puoite =
fett; namnet användes ofta även för lappmesen och talltitan).
Förekommer mindre allmänt vid Ammarnäs (i barrskogsregionen).
Åtskilliga ha dödats där för sin skadegörelse på kött.
Tofsmes, Parus cristatus L. Har iakttagits av L. G. vid
Ammarnäs några gånger.
Lapp mes, Parus cinctus L. (Spitjijet eller Köttpet).
Förekommer tämligen allmänt i barrskogsregionen, men mindre talrik
än talltitan. Iakttagen även i björkregionen, men ej häckande där.
—■ Stannfågel.
Talltita, Parus atricapillus borealis S. L. (Spitjijet; lappska:
Tjietä, användes också om lappmesen). Häckar talrikt i
barrskogsområdet; iakttagen även inom björkregionen, ehuru ej häckande.
Stannfågel.
Stjärtmes, Aegithalus caudatus L. Den 28/6 1922 iakttog jag
en kull flygga ungar strax ovanför Järnforsen, cirka 1 mil öster om
Ammarnäs, i granskogen därstädes. Ungarna voro sju till antalet
och sutto tätt till varandra på en gren, varvid de flitigt matades av
föräldrarna. Då jag kom på några stegs avstånd från det träd, där
de sutto, flögo de därifrån och satte sig på samma sätt i ett annat
träd. L. G. har iakttagit stjärtmesar flera gånger höstetid i trakten
av Ammarnäs.
Kungsfågel, Regulus regulus L. Förekommer vissa år ej
sällsynt i grannskogsområdet, andra år saknas han helt och hållet eller
anträffas endast höstetid.
Vårfågel, Lanius excubitor L. (Smàskira 1. Lillskira).
Förekommer sporadiskt under häckningstiden både i barrskogs- och
björkregionen, mera allmän under lemmelår. Bo funnet i
björkregionen väster om Stenträsket nära Ammarnäs i en björk.
Sidensvans, Ampelis garrulus L. L. G. iakttog sidensvansen
vid Ammarnäs första gången år 1919 på hösten. G. visste ej då,
vad det var för fåglar. Sedan har G. sett sidensvansar på
höstflyttning följande 3 år. Då G. som nämnt är en mycket god
iakttagare, får man anse som avgjort, att sidensvansen åtminstone under
de båda närmast föregående decennierna ej häckat vid eller flyttat
förbi Ammarnäs. Själv har jag aldrig under mina resor iakttagit
sidensvansen i de under fjällen i Sorsele s:n belägna granskogarna.
I Tärna s:n däremot såg jag år 1923 en flock sidensvansar under
häckningstiden vid Gardvik. Vid Överst Juktan har han stannat
kvar på höstvintern de senaste åren, då god tillgång på rönnbär
funnits.
Svart och vit flugsnappare, Muscicapa atricapiüa L.
Häckar här och där i enstaka par såväl i barrskogs- som björkregionen.
Efter Vindelälven går han till Skonjaforsen i björkregionen, en dryg
mil från gränsen till videregionen och mer än 3 mil från
barrskogsgränsen.
Grå flugsnappare, Muscicapa ficedula L. Häckar sparsamt
i barrskogsområdet.
Gransångare, Phylloscopus collybita abütina N. Är sällsynt i
barrskogsområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
