Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELFAUNAN I SORSF.LE SOCKENS FJÄLLOMRÅDE 127
Ej sedd i Ammarnäs under flyttningarna, vilka torde gå över
Norge.
Koltrast, Turdus merula L. Är iakttagen några gånger
omkring Ammarnäs av L. G.
Stenskvätta, Saxicola oenanthe L. (Stensmäcka; lappska:
KirkähkÖ av Kirke = sten). Allmän, går upp i lavregionen.
Lapptillsyningsmannen Emil Eriksson fann den 14 sept. 1923 ett bo med
ägg i ett kalfjäll söder om Kraddsele.
Buskskvätta, Pratincola rubetra L. Förekommer mindre
allmänt i barrskogsområdet; funnen häckande i björkregionen vid
Tjulträsket (Smeden Johanssons gård).
Rödstjärt, Phoenicurus phoenicurus L. Tämligen allmän i
barrskogsregionen, där han häckar både inne i ödemarken och vid
människoboningar. Häckar också, ehuru spridd, i björkregionen.
Blåhakesångare, Cyanecula suecica L. (Rappelskälla ~ svag
klocka, häntyder på hans klocktoner, kallas även Blåspegelsparv).
Häckar allmänt i björkregionen, men funnen även i barrskogsregionen
vid Ammarnäs ’/’ :924i som troligen orsakades av den sena våren
och i videregionen vid Bonnässjön (flera par), i Skebliskalet (ett
par), där endast dvärgbuskar av vide och en finnas (839 m. ö. h.)
m. fl. ställen. Så högt upp synes blåhaken ej vara funnen häckande
(se Ekman).
Rödhakesångare, Erithacus rubecula L. Häckar sporadiskt
i barrskogsområdet, helst i täta, blandade gran- och björkbestånd
med bäck eller stillastående vatten och föredrager dylika lokaler i
sydsluttningar. Återfinnes ej varje år på samma plats. Ej funnen
ovanför barrskogsgränsen (se Ekman).
Strömstare, Cinclus cinclus L. (Forssparv; lappska:
Kuoikö-vatnö = fors-bocka av hans sätt att sitta på stenar vid fors och
bocka sig). Förekommer allmänt både i barrskogs- och
björkregionen vid forsar, sällsynt i videregionen. Bygger ofta bo på
bergväggen vid sådana, 1—3 m. från vattenståndet under
häckningstiden. En och annan kvarstannar vid forsar uppe bland fjällen,
t. ex. vid Aivaksjön i videregionen. Om hans häckning ovan
trädgränsen i Sverige finnes ej någon uppgift hos Ekman men i Fauna
och Flora 1920.
Gärdsmyg, Troglodytes troglodytes L. (Knorrstyle, häntyder
på hans stjärt). Häckar mycket sällsynt i granskogen, t. ex. vid
Järnforsen.
Hussvala, Hirundo urbica L. (Svala, Solva, Stoppsvala,
-solva; lappska: Svalfö, låneord). Häckar på alla bebyggda platser
(ej nybyggda), stundom till stort antal (142 bon å en gård i Åbacka),
således även i björkregionen. Iakttagen häckande i klippbranten
på en del ställen t. ex. Näsberget vid Ammarnäs, Dårotjàcko och
ett berg nära yttre ändan av Gautsträsket.
La dus v al a, Chelidon rustica L. (Saxsvala och -solva,- lappska:
Svalfö). Ladusvalan (ett par) har häckat endast några år i
Ammarnäs (i en lada). Visade sig förut några år men häckade ej.
Backsvala, Riparia riparia L. (Back-eller Strandsvala, -solva).
Häckade första gången i Ammarnäs år 1918 (en mindre koloni).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
