Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 O. VON ZEDLITZ
ej så stor, att den leder till könslig motvilja (sexuell aversion).
Det vill säga kort och gott: besläktade raser korsa sig med
varandra vanemässigt och utan svårighet (åtminstone i regel),
så snart de träffa samman.
Formkretsarne ha således skarpa gränser, såvitt ej
vårt bristfälliga vetande ännu företer luckor. Däremot ha
formerna (raserna) ej skarpa gränser (härifrån utgöra
naturligtvis ö- och relikt-former undantag), utan de gå tvärtom
inom de områden, där de blanda sig med varandra, småningom
över den ena i den andra.
Det skulle föra oss för långt att här närmare ingå på de
modärna åsikterna rörande uppståendet av raserna, men jag
vill blott helt kort påpeka följande viktiga faktorer: istidens
inverkan, som sönderslet många urgamla sammanhang;
nyin-vandringen efter istiden från olika håll; klimatets och
livsvillkorens inflytande, så t. ex. alstrar ett fuktigt klimat en
mörkare, men ett torrt en blekare färg; likaså finner man att i
stora sammanhängande skogsområden mörkare, men i
stepp-områden ljusare raser utbildats; i ett kallt klimat är
fjäderdräkten tätare, de särskilda fjädrarne starkare utvecklade än
i ett varmare, och därigenom erhåller fågeln ofta ett olikartat
utseende; slutligen finner man i höga norden ofta — dock ej
alltid — en större kroppsvolym, vilket förhållande höjer
motståndskraften mot kölden.
Kastar man nu en blick på den skandinaviska halvön,
faller det genast i ögonen, att här en hel rad av dessa
rasbildande faktorer skulle kunnat utöva sitt inflytande. Det
gäller om nedisningen, den senare, än i dag fortsättande
invandringen dels från öster, dels från söder, de utomordentligt
stora geografiska och klimatiska motsatserna t. ex. mellan
Skåne och Lappland. I själva verket är det också ett ej så
ringa antal av formkretsar, som här uppträder i mera än en
ras, vare sig nu den ena rasen häckar här och den andra
blott flyttar genom landet, eller den ena har sitt häckområde
i söder och den andra i norr. Över dessa förhållanden ha
på senaste tid framförallt Professor Lönnberg och den fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
