- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugonde årgången. 1925 /
169

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM SKANDINAVISKA FÅGELRASERNA 16g

gipor» (Lönnberg); denna ras häckar på lämpliga platser vid
Sveriges östra och västra kust samt även i några insjöar,
t. ex. i Vänern, Vättern, Söderginningen1 (Uppland), dessutom
vid Norges, Danmarks och Tysklands (t. ex. Mellum) kuster.
Som terra typica torde anses Danmark (sydvästra Östersjön),
b) L. a. cachinnans Pall. har »gula fötter, orangeröda
ögonlockskanter och lika kantade mungipor» (Lönnberg), rasen
förekommer i Finland, Ryssland samt längre österut, men
utvidgar sitt utbredningsområde mot väster och har helt nyss
hunnit fram till Södermanlands skärgård. Kaspiska havet är
terra typica. Tack vare Prof. Lönnbergs utredningar2, har
den gulfotade gråtruten konstaterats regelbundet som
häckfågel i Hartsö skärgård (Södermanland) sedan maj 1919, där
professorn sköt det första exemplaret. 1921 blevo 5 L. a.
cachinnans skjutna på samma plats av professorn och Bengt
Berg. Närmare uppgifter se i F. & F. (1. c). Under vintern
sträcka givetvis båda raserna omkring lika alla måsar, så vistas
stundom den gulfotade gråtruten vid Stockholms ström som
vintergäst.3 Även mellanformer (hybrider) argentatus X
cachinnans sågos ej så särdeles sällan.

33. Larus fuscus L.

Det har länge rått en förvånansvärd oreda rörande de

nordeuropeiska L. /wscus-raserna, så sent som 1912 erhölls

genom engelska ornitologer det avgörandet, att sillmåsen, som

häckar i England och på de runt omkring liggande öarna,

skiljer sig rätt så tydligt från den typiska rasen i Östersjön.

År 1922 beskrev Lehn-Schiöler en ny ras från Danmark

(där den ej häckar!), södra Norge och svenska västkusten —

L.f. intermedius — som mellanlänk emellan den engelska och

baltiska formen. Helt nyligen har Prof. Lönnberg utrett den

speciella frågan rörande förhållandena i Sverige.4 Jag ber få

peka på nämnda uppsats, vars resultat här upprepas i korthet:

1 F. & F. 24, 191.

1 F. & F. 21, 126—130.

3 F. & F. 22, 93.

4 F. & F. 24,247—258.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1925/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free