Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
OTTO HOLM
tid, då hon ännu var en främling. Hon var med all säkerhet
mångenstädes allmän på Löwenhjelms tid och sannolikt även då
Zetterstedt och v. Wright gjorde sina resor här uppe. I Sävar 1843 var
hon helt visst ingen utböling, och att flera iakttagelser av de nämnda
forskarne ej gjorts, bevisar föga. Nötskrikans historia, liksom all
annan historia, har sina lärdomar att giva. Den visar, i vilken
grad frihandsteckning använts, då det gällt att uppdraga gränserna
för en djurarts utbredningsområde; det har mången gång skett på
slump efter en eller annan resandes tillfälligtvis gjorda eller
uteblivna observationer. Och nötskrikans saga visar också, med vilken
seghet en gång i litteraturen inkomna uppgifter bibehålla sig, och
huru förtroendefullt den ene författaren lånar ifrån den andre.
Namnet »norgesskera» synes, såsom Dynesius framhåller, tyda
på en invandring från Norge; för en sådan talar även de
påhälsningar i Kvickjock, varom Löwenhjelm berättar, vilka, liksom
starens på samma tid, knappast kunnat komma från annat håll än
från väster. Namnet »fjällskata», som Frisendahl anför, pekar
ock, ditåt. Mot en sådan invandring talar däremot Nilssons
uppgift, upprepad så sent som 1858, att nötskrikan sällan träffades
norr om fjällryggen. Men även om den norska utbredningen torde
Nilssons kännedom ha varit ofullständig.
Inom Västerbotten äro, så vitt jag vet, de nyssnämnda
norrbottniska namnen okända1, och stammen där torde, åtminstone till
allra största delen, ha rekryterats från söder.
2. Grönsiskan (Acanthis spinus).
För de fåtaliga litteraturuppgifterna om grönsiskans förekomst i
Övre Norrland redogöres av P. Rosenius i »Sveriges Fåglar och
Fågelbon». Han återger Löwenhjelms uppgifter om hennes förekomst i
Lycksele, Sorsele och Kvickjock2 och H. Zetterbergs iakttagelser från
»barrskogsregionen i Åsele och Lycksele lappmarker, ända upp till
Sorsele och Tärna socknar»; vidare omtalar han hennes förekomst i
trakten av Åminne vid nedre Lule-älv samt ett häckningsfynd i Kalix
skärgård. »Emellertid», säger han, »är grönsiskan icke känd som
häckfågel i Västerbotten.»3 Innebörden av detta uttryck är ej fullt
klar. Det är tydligen icke landskapet Västerbotten som avses,
eftersom häckningsfyndet i Kalix nyss förut omnämnts. Det skulle
sålunda vara inom Västerbottens län, som häckning aldrig
konstaterats. Enligt Zetterberg* förekommer emellertid grönsiskan
1 »Rågskrikan» och »pärskrikan» äro västerbottniska namn. Det senare
syftar på hennes vana att om hösten komma fram till gårdarne för att äta
frusen och åter upptinad potatis; sådan är för henne en läckerhet och brukar
av pojkar användas som agn vid fångst av nötskrikor.
3 Löwenhjelm fann henne ock vid Råbäcken nära Boden.
3 Han fortsätter: »Endast under stryktiden har man där någon gång
sett henne, något som ju i sin mån kunde bekräfta meddelandena om hennes,
om ock fåtaliga, förekomst som sommarfågel i landets nordända».
4 H. Zetterberg, Fågelfaunan i södra Lappland, F. o. FI. 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
