Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN 235
Gråhakedoppingen, Podiceps grisegena, synes stadd
i utbredning.
I föregående årg. av denna tidskrift meddelade Dr V. A.
Engholm, att en gråhakedopping blivit skjuten i Tåkern och att
ett par av denna art visat sig där. I år har därsammastädes denna
arts häckning konstaterats av Baron Knut von Essen, som i brev
meddelat, att han i Herrestadsviken av nämnda sjö den 2 juli hade
tillfälle att under tio minuter noggrant med tillhjälp av kikare
iakttaga en gråhakedopping åtföljd av en unge. I Kvismaren har
Hr Erik Rosenberg, som från sina fågelstudier i Skåne är väl
förtrogen med gråhakedoppingen och dess läten, hört denna fågel i
en göl vid Sörbylandet. På grund av denne observatörs förut vid
många tillfällen dokumenterade iakttagelseförmåga är det all
anledning antaga, att han även denna gång har rätt, varför saken här
meddelas. Slutligen har Lektor Floderus meddelat, att en
gråhakedopping skulle ha observerats vid Arboga 1916 av en
skogvaktare. En sammanställning av dessa meddelanden, i synnerhet
de båda första, torde möjligen tyda hän på en spridning av
gråhakedoppingen till mellersta Sverige. Förut har den som bekant
som häckfågel egentligen blott iakttagits i Skåne och i Norrbottens
lågland, till vilka ställen den tydligen kommit på skilda vägar,
nämligen söderifrån och från öster. E. L.
Några ornithologiska iakttagelser under sommaren.
Under juli månad uppehöll sig undertecknad några dagar vid
Städsholmarnas lotsplats i Norra Tjusts skärgård. Jag kom under
denna tid att besöka ett skär kallat Tärnkullen, vitt synligt över
skärgården genom ett på toppen placerat stångmärke. Det befanns
härvid, att skäret i hela sin utsträckning var bebott av havstrutar
(Larus marinus). Deras antal kunde uppskattas till omkring 30 par
så att man verkligen kan kalla det en koloni. Ett sådant antal trutar
häckande på samma skär torde vara enastående vid våra kuster.
Havstruten är utan tvivel en särdeles ståtlig fågel, men en svår
buse för ådorna och andra sjöfågelshonor, vilket även, speciellt
där i trakten, lotsarna nogsamt kunde bestyrka.
Trots trutarnas närhet uppehöll sig en kull grågäss (Anser anser)
på ett av de närmaste skären. Beträffande denna fågel synes den
ha fått en verklig fristad i den bekanta Hartzö skärgård i
Södermanland. Speciellt på Enskär, där flockar på upp till tjoget sågos
i början av juli vid ett dagsuppehåll på ön under segling söderut.
Likaså kunde jag konstatera att havsörnen fanns på trakten, ty
ihållande örnskrin hördes från Hartzöhållet.
Under en tids vistelse i Trosa sågos dagligen de eleganta
skräntärnorna (Sterna tschegrava) över vassen utanför åmynningen.
Var de häckade lyckades jag dock aldrig utröna.1
Herserud, Lidingö, augusti 1925. Æ Vesterberg.
1 Säkerligen voro de från kolonien vid Enskär.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
