Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
SMÄRRE MEDDELANDEN
menade på grund härav, att han funnit en mellanform mellan apor
och människor. Det är uppenbart, att detta fynd skulle väcka ett
oerhört uppseende och det växte upp en hel litteratur om
detsamma. Meningarna voro naturligtvis mycket skiftande. Några
betraktade Pithecanthropus som blott , en högt stående apa, andra
togo den för en lågt stående människa. Den framstående tyske
anatomen Schwalbe uttalade som sin åsikt, att den var en
mellanform mellan aporna och människorna av Neanderthalrasen, vilken
han räknade såsom stående avsevärt lägre än de nutida
människorna. Längre kunde man emellertid ej komma på grund av
fyndets ofullständighet.
Det är sälunda lätt förklarligt, att man med spänning väntade
att erhålla bättre underrättelser genom nya fynd från samma plats.
Det väckte därför ett oerhört uppseende i vida kretsar, då för
några månader sedan det genom tidningstelegram spreds ett
meddelande över hela jorden, att en D:r Heberlein vid Trinil funnit
en ny skalle av Pithecanthropus. Vår energiske representant på
Java, Generalkonsul Fevrell, ansåg sig t. o. in. böra i
tjänsteskrivelse, daterad Batavia den ii nov., underrätta
utrikesdepartementet om detta märkliga fynd, som d:r Heberlein enligt
uppgift gjort. I mitten av okt. hade emellertid undertecknad sökt att
från Holland få närmare underrättelser om fyndet, och till svar på
min fråga meddelade Professor Weber, att Professor Dubois den
16 okt. fått telegram från D:r Heberlein, som är läkare i
Soera-baya, att han med snaraste skulle skicka fotografier. Mått på
skallen sade han sig ej kunna giva, ty den var deformerad.
Förhoppningar syntes alltså finnas för, att det skulle vara något mera
än blott och bart en stenklump. Fyndplatsen vid Trinil står
under regeringens uppsikt, så att man får ej gräva där utan
vederbörligt tillstånd, men efter starka regn händer det då och då, att
föremål i de benförande lagren lössköljas, och det förmodades, att
det nya fyndet kommit i dagen på dylikt sätt. Emellertid måste
man avvakta en närmare undersökning, som skulle komma till stånd
snart nog, emedan föremålet i fråga ställts till regeringens förfogande.
Nyligen hade jag åter nöjet mottaga ett brev från Professor
Weber, vilket dock gjorde slut på alla förhoppningar om
Pithecan-//zr<?/z«-problemets lösning denna gång. Det föremål, som nu
funnits vid Trinil, var ej alls någon skalle, utan ledhuvudet av det
högre överarmsbenet (caput hamer?) av en elefantart, sannolikt en
Stegodon. — Detta elefantsläkte, som hade långa raka betar och
kindtänder med av emaljen bildade tväråsar, sålunda primitivare än de
nutida elefanternas djupa emaljveck, är ganska talrikt
representerat i avlagringarna vid Trinil. — Det täta ytterlagret av ben, som
bekläder ledhuvudet, hade av upphittaren betraktats som själva
skallens vägg och den spongiösa benmassan i ledhuvudets inre
hade tagits för en fyllnad av vulkaniskt ursprung. Misstaget var
sålunda ganska grundligt, dock är detta i och för sig ej så
klandervärt, ty misstag kunna begås av vem som helst, men den falska
reklamen är mera osmaklig, vem som nu satt den i gång. Dylikt
borde vara bannlyst från det vetenskapliga området. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
