Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
E. L.
mm. längre än strålbenet i underarmen. Svansens längd utan
hår är ungefär 17 cm. Dess korthet står i sammanhang med
de löpande, ej hoppande rörelserna. Ett hoppande djur har
nämligen i regel behov av en lång svans till styre och
balansorgan, men ett sådant behov föreligger ej hos dessa apor. Den
tjocka, långhåriga pälsen synes kanske onödig för ett djur,
som lever i ett tropiskt land. Emellertid är en sådan
uppfattning oriktig. Nätterna äro ofta mycket svala i tropikerna,
och särskilt torde det uppe i de högsta trädkronorna finnas
ett stort behov av en duktig päls, när nattvinden drager fram
genom dem. Apor med dylikt levnadssätt äro därför i
regel väl utrustade i detta avseende och uakarin är ej något
undantag. De långa håren underlätta även regnvattnets
avrinnande.
Med avseende på skallens byggnad och de starkt
framåt-riktade och särskilt i underkäken långa och smala framtänderna
likna uakari-aporna de s. k. saki-aporna (Pithecia), dit bl. a. den
s. k. satansapan hör. Dessa ha också en yvig päls, men
däremot en lång svans.
Bates omtalar, att den brukliga metoden att fånga
uakari-apor är att med blåsrör skjuta dem med en pil doppad i
utspätt urari-gift, som ej dödar men väl förlamar den träffade
apan. Emellertid inträder denna förlamning ej genast, utan
apan springer ofta en rätt lång sträcka i träden, innan den
faller, och jägaren måste uppbjuda all sin skicklighet för att
följa henne genom den täta urskogen. Helst bör han vara
framme, så att han kan mottaga henne i sina armar, då hon
faller, och genast giva henne en nypa salt som motgift,
varigenom hon tillfrisknar. Emellertid blir en sålunda fångad apa
av detta slag sällan något trevligt tamdjur. Hon är lättretlig
och visar ett dåligt humör samt är färdig att bitas, då man
vill smeka henne. Vanligen duka de under mycket snart,
delvis beroende på sitt dåliga lynne, som även visar sig däri, att
de vägra äta erbjuden föda o. s. v. Sådana, som tagits som
ungar, kunna dock vara mera tillgängliga och t. o. m.
smeksamma. Till trots av de föga tilltalande egenskaper uakari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>