Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
IQI
förut svårtydda saker. Redan länge har man ju kännt till
skillnaden mellan färger, som ha sitt upphov i ett verkligt färgämne, och
sådana, som frambringas genom ljusbrytning. Nu redogöres här
såväl för en del nyupptäckta färgämnen som även för sådana
strukturella bildningar, som framkalla blå »färg», metallglans, sidenglans
och sammetsliknande utseende m. m.
I samband med skildringen av fjädrarna har förf. rörande
bi-fjädern ett yttrande, som rec. ej kan gå med på i den form det
föreligger här. Förf. säger nämligen, att det sannolikt är en
oriktig uppfattning att anse saknaden av bifjäder vara ett sekundärt
tillstånd. Visserligen torde bifjädern hos olika fågelgrupper ha
utbildats oberoende av vartannat på olika sätt för att fylla vissa
behov, men å andra sidan kan man ej gärna tänka sig, att
bifjädern skulle kunna ha uppstått såsom en ny bildning än hos den
ena, än hos den andra fågelgruppen fullt oberoende av andra.
Snarare måste man anse det mest sannolikt, att den i någon form
förekommit hos alla fåglars gemensamma stamfäder, men att den
sedan under utvecklingens gång utdanats olika hos skilda grupper,
ibland utvuxit och blivit stor, ibland mer eller mindre reducerats
eller rent av alldeles försvunnit hos en del. Det intressanta
förhållandet hos tetraoniderna, att i vinterdräkten bifjädern är stor
och dunig, tjänande som skydd mot kölden, under det att den i
den tunna både till utsträckning och utbildning reducerade
sommardräkten helt eller åtminstone huvudsakligen försvunnit, talar
just för en sådan uppfattning.
Efter kapitlet om fjäderdräkten följer en redogörelse för
skelettsystemet och dess olika delar. Här börjas med kraniet, vars
olika element och deras läge m. m. diskuteras. Bl. a. skildras
gommens olika byggnad, som spelat en viss och ganska avsevärd
roll vid olika systematiseringsförsök. De under fågelns utveckling
inträffade förändringarna i hand- och fotbyggnaden belysas både
med ord och goda förklarande bilder. Pneumaticitetens hos olika
fågelgrupper mycket olika utveckling framhålles, vilket är av värde,
då det ju är en ganska allmän föreställning, att alla fåglar ha
luftfyllda ben. Så är dock ingalunda fallet, tvärtom kunna ej blott
dåliga flygare, såsom rallar, utan även en del av våra förträffligaste
flygare, såsom måsfåglar, sakna luftrum i benen.
Nästa kapitel ägnas åt fåglarnas muskulatur. Att närmare ingå
härpå torde ej vara lämpligt i detta sammanhang. Det må
emellertid i förbigående omnämnas, att vid skildringen av käk- och
svalgmuskulaturen förf. utförligt citerar ett förra året utkommet
posthumt arbete av den lovande, tyvärr redan vid 23 års ålder
avlidne danske zoologen Tage Lakjer.
Häftets sista kapitel upptages av en redogörelse för fåglarnas
centrala nervsystem, ryggmärgen och hjärnan samt de därifrån
utgående nerverna. Här liksom annorstädes äro även de senaste
forskningsresultaten inarbetade. Även med avseende på
fågelhjärnan har man nu kännedom om läget för vissa funktioners
nervcentra. Hjärnans utveckling hos olika fågelgrupper är ingalunda
så enhetlig, som man vanligen torde föreställa sig. Inom fåglarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
