Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plats har begärts för nedanstående:
Topografien i övre Norrland.
I häftet 4 av Fauna och Flora, detta år, beröres, sid. 175 och 176, frågan
om benämningen av de olika områdena av övre Norrland och i samband
därmed min till synes till vissa inkonsekvenser förledande ståndpunkt i samma
fråga, sådan den kommer till uttryck i mitt arbete »Sveriges fåglar och
fågelbon».
Det råder verkligen en beklaglig förbistring i detta spörsmål, och en
ännu större än den av lektor Holm påtalade. Före Gustaf Sundbärg, 1901,
räknades med det gamla landskapet Västerbotten, nående upp över 68° n, br.,
ett begrepp, vedertaget i in- och utlandet. Sundbärg uppdelade detta gamla
Västerbotten i ett Väster- och ett Norrbotten — gränsen gående mellan
Skellefteå och Piteå. Hans indelning accepterades i Folkskolans läsebok,
Roths Skolatlas (tidigare editioner), Cohrs Atlas över Sverige och Nordisk
Verldsatlas, men icke av Nordisk Familjebok och Sv. Turistföreningens Atlas.
Mellan de båda sistnämnda löreligger en skiljaktighet: Familjeboken håller
på det gamla Västerbotten, medan Turistföreningens Atlas intar en särskild,
alltså en tredje ståndpunkt. Den har inte alls något Västerbotten, varken det
nya eller det gamla, utan ett Västerbottens och ett Norrbottens län och
därjämte ett Västerbottens och ett Norrbottens kustland, angivet i
innehållsförteckningen men på kartbladen endast med en grön linje mot det icke
namngivna, gamla landskapet Lappland. En fjärde ståndpunkt representerande en
modifikation av den i Turistföreningens Atlas omfattade och grundad på
språkbruket i orterna, liksom ock förordad av lektor Holm, är den som
endast talar om de båda länen och icke vill veta av någon gränslinje mellan
ett kustland och ett Lappland.
I mitt förutnämnda under utgivning varande arbete har jag hittills följt
den Sundbärgska indelningen och bar ansett mig böra fasthålla därvid, även
sedan jag tidigare, fått del av lektor Holms uppfattning. När jag en gång,
som lektor Holm påpekat, talat om »Löfånger i södra Västerbotten» betyder
detta ingalunda en glömska av min tidigare ståndpunkt utan ett bristande
aktpågivande på platsens läge inom det Sundbärgska Västerbotten. Just för
konsekvensens skull förblir jag vid det gamla. Men jag finner det också nog
så rationellt. Sundbärg nyskapade icke begreppet Norrbotten, det fanns ett
språkbruk som motivering även för detta — jämför Nordisk Familjebok. I
varje fall ha vi alltid haft en landskapsindelning vid sidan av länsindelningen,
även av övre Norrland, och det synes mig ganska inkonsekvent, om häruppe
skulle tillämpas endast den senare. En annan och viktig synpunkt synes mig
vara den, att en trängre inrutning av övre Norrland för oss alla skulle
underlätta orienteringen. Landskapsindelningen, och mest den Sundbärgska,
tillgodoser bäst detta intresse. Vad som därutöver vore önskvärt, vore endast
en klarare avgränsning på kartorna av de olika lappmarkerna inom provinsen
Lappland.
Malmö 26 aug. 1927. Paul Rosenius.
Då redaktionen haft vänligheten låta mig få del av ovanstående, vill
jag därtill foga några rader.
I Svenska turistföreningens atlas över Sverige möter man på första
kartsidan (bladindelningen") såväl Lappland som det gamla landskapet
Västerbotten obeskuret; innehållsförteckningen upptar i själva verket ett
Västerbottens resp. Norrbottens Uins kustland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
