Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
BERTIL HANSTRÖM
kanterna på land, så att endast några få exemplar den 4
oktober funnos kvar i själva hamnen. Redan den 28 sept.
visade djuren tendens att från hamnen bege sig inåt land,
varvid de på grund av fisklägets byggnadssätt (husen ligga som
ofta i skånska fisklägen i långa rader parallellt med stranden)
kommo att samlas i hoptals mellan stentrapporna, när de icke
funno vägen till tvärgatorna. Öster om samhället ligga stora
åkermarker, och i dessa torde paddorna snart nog ha inrättat
sig för vinterdvalan, i all synnerhet, som de första frostnätterna
för året inträffade i andra veckan av oktober.
Enligt samstämmiga uppgifter skulle alla paddorna ha
varit av lika storlek och färg, och samtliga av mig infångade
eller iakttagna exemplar visade sig också vara ungdomar av
Bufo viridis (grönfläckiga paddan). Längden var 3 cm från
nosen till stjärtspetsen och färgen i huvudsak
överensstämmande med vuxna exemplar av samma art; dock framträdde
tydligt den för ynglet av grönfläckiga paddan karakteristiska
ljusröda färgen på de längs kroppssidan förekommande
vårtorna. Vikten av de levande exemplaren var i genomsnitt 2 gr.
De i Borstahusen uppträdande paddorna voro sålunda
tydligen alla årsungar, som förmodligen någon månad tidigare
avslutat sin förvandling. Då ju både gröd- och paddyngel
strax efter metamorfosens avslutning visa en tydlig
vandrings-och sällskapsdrift, torde häri ligga lösningen till »paddregnets»
gåta. Skåne har sedan juli i år haft en ovanligt stark
nederbörd (cirka 50 % över det normala) med åtföljande
översvämningar. En halv mil söder om Landskrona, vid Heljarp,
mynnar Saxån, som bl. a. andra skånska åar i år vattendränkt
stora ängsmarker; möjligt är sålunda, att genom översvämning
av några för grönfläckiga paddans kläckning gynnsamma
lokaler dess yngel massvis transporterats till havs och sedan
genom ström och vind kommit att landa i Borstahusen. De
vid inloppet till hamnen befintliga sandfången kunna därvid
ha varit behjälpliga att leda in huvudmassan av djuren till
själva hamnen. Emellertid synes just Bufo viridis i ett
avseende avvika från stamfrändernas vanor, i det den rent av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
