Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
C. O. BOTHEN
vid betongskjulet, vilken plats föreföll att vara synnerligen
omtyckt av dem. Hösten 1922 flyttade jag till Onsala, men vid ett
tillfälligt besök, den 20/i 1925 i Göteborg, föll det mig in att gå ut
och se efter, om där funnos några tofslärkor, isynnerhet som det på
natten fallit en del snö; och mycket riktigt. Redan på långt häll
såg jag en lärka trippa undan för en lastkärra, och när jag kom
närmare fann jag ytterligare 2 tofslärkor på deras favoritplats vid
betongskjulet.
Att tofslärkan även på andra platser i Göteborgs omnejd slagit
sig ner, visar en del meddelande i Fauna och Flora, årgång 1919.
Så observerade D:r E. Bäcklin tofslärkor den u/i2 1911 å
Gullbergsvass och Herr Axel Hall vid Gasverket såg henne den 24/a
1912 å Falutorget samt flera gånger å Bergslagsbànans station
intill vintern 1916—1917.
Kungsfiskaren (Aleeda ispida). Enligt uppgift i Fauna och
Flora, årg. 1922, haft. 3, sågs den s9/i2 1921 en Kungsfiskare vid
en av dammarna i Slottsskogen i Göteborg av konservator Rosén
och en person till.
Blåhöken (Circus pygargus). 1902 sköts den 6/s en gammal $
vid Göta älv. 1903 sköts en J1 den 22/9 och en $ den 24/9 vid
Göta älv, ej långt från Kungälv.
Jaktfalken (Falco gyrfalco). 1903 sköts en jaktfalk den 2i/i
på Inland. 1904 sköts en jaktfalk den iSja i Göteborgstrakten.
Fjällvråken (Buteo lagopus). Ordalydelsen i mina år 1902
inlämnade uppgifter om fjällvråkens förekomst härstädes förr och
nu har måhända varit vilseledande i så måtto, att vraken möjligen
förr torde hava förekommit här under flyttningstiderna lika ofta
som den gör nu, ehuru den ej blivit så ofta skjuten och
observerad, samt när så skett, detta ej så kommit till allmän kännedom,
som just under de av mig berörda åren 1888—1896, under vilka
år Göteborgs Jaktsällskap utbetalade skottpenningar för hökar och
en del andra rovfåglar. Dessa skottpenningar utbetalades då av
mig. Till Jaktsällskapet inkommo då, såsom jag i mina uppgifter
1902 framhållit, 18 stycken fjällvråkar ■— dels hela fåglarna, men
oftast endast fötterna (tarser med tår) — i den felaktiga
förhoppningen, att för dem erhålla skottpenningar. Oftast
inlämnades fåglarna såsom varande »hönshökar eller slaghökar», och det
var många gånger mycket svårt att övertyga skyttarna eller deras
ombud därom, att det alls inte var några hökar, utan helt andra
fåglar, för vilka skottpenningar ej utbetalades.
A. W. Malm säger också i sin fauna, att Skenvågen under
flyttningstiderna genomtågar Bohuslän och då även dess skärgård,
men att i Göteborgstrakten den är så sällsynt, att museum blott
erhållit ett exemplar, nämligen 2%o 1869.
Sedan Jag inlämnade mina förra uppgifter 1902, har jag er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
