Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
FOLKE PERSSON
Jag ville dock ej utan vidare ge allt förlorat. Korparna
kanske ändå skulle för sina hungriga ungars skull taga risken
och låta försiktigheten fara.
Men ungarna måste ovillkorligen matas, och det med det
snaraste, och eftersom jag var den indirekta orsaken till deras
svält, ansåg jag det helt enkelt vara min skyldighet att
övertaga bestyret med matningen. Jag tänkte nämligen som så,
att finge ungarna bara leva och ha hälsan, skulle de kanske
så småningom kunna beveka sina korpföräldrar (som alltid
uppehöllo sig i boets närhet) att låta föräldrarinstinkten
överrösta försiktigheten och misstänksamheten.
I två dygn höll jag på med matandet, och jag tror, att
jag åtminstone något så när skötte mig till ungarnas
belåtenhet. Efter bästa förstånd försökte jag variera kosten, efter
vad jag trodde vara korpmagens krav.
Naturligtvis var jag under dessa dagar borta från boet
åtskilliga gånger och ibland flera timmar i följd för att ge de
gamla fåglarna tillfälle att besöka boet, vilket de dock icke
gjorde — linan fanns alltjämt kvar.
Snart började kallet såsom uppfostrare för fyra stycken
korpungar kännas ganska betungande, och jag tänkte icke utan
en viss oro på den eventualiteten, att deras föräldrar kanske
också skulle komma att godtaga fosterfadern och för alltid
överge sin avkomma. För den skull började jag se mig om
efter möjligheter att utackordera ungarna, men endast åt en
lyckades jag erhålla ett acceptabelt fosterhem.
Intet annat återstod mig alltså än att skrinlägga mina
förhoppningar på korpfotografier.
Jag tog bort den förhatliga linan, och korparna återvände
omedelbart.
Alla ungarna blevo i sinom tid flygfärdiga.
I någon mån visare genom dessa misslyckanden var jag
1927 försiktigare. Även då måste jag bygga vid randen av en
verklig avgrund och på en hylla så obetydlig, att jag där
endast kunde taga litet spjärn med fötterna man för övrigt måste
hänga i en lina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
