Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora grodor.
Av
E. L.
vanliga fall betraktar man ju och med rätt
groddjuren såsom särdeles svaga och klent
väpnade varelser, som endast kunna livnära
sig av maskar, insekter och andra smådjur,
under det att de däremot själva falla såsom
offer för en mängd olika fiender, framförallt
däggdjur och fåglar, som gärna hålla till godo med grodstek,
vilket ju f. ö. också gäller om en del människor. Det finnes
dock undantag från regeln, och särskilt i vissa varma länder
förekomma grodor, som kunna intaga ett rovdjurs rang. För
Riksmuseets skådesamling har nyligen monterats en dylik stor,
här avbildad groda, hemma i O. och S. Afrika. Man skulle på
grund av dess ganska kraftiga beväpning kunna kalla den
»afrikanska tandgrodan», Råna, eller om man vill bryta ut den
ur det stora grodsläktet, Pyxicephalas adspersus. Det är ett
ganska stort klumpigt djur, som uppgives kunna nå en längd
av 25 cm. Vårt ex. är ungefär 19 cm. i rak linje, men i båge
över ryggen 22 cm. Den har korta, tjocka ben, som väl ej
torde kunna tillåta den att göra några större hopp, och tårna
ha blott halv simhud, så att den är tydligen ej heller
framstående som vattendjur. På bakfötterna har den däremot en
stor halvmånformig metatarsalknöl, som tydligen är ett
gräv-organ. Man kan av detta inse, att den lever på torr mark
och sannolikt ligger nergrävd om dagen för att nattetid söka
sig föda. Att den då ej nöjer sig med vanliga grodors an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
