Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 ULF BERGSTRÖM
omtalar Westerlund1 ett bo i en enbuske 2 fot över marken,
två andra, det ena från Jämtland, det andra från Lappland,
sutto bägge i en videbuske 3 fot från marken. Ytterligare ett
satt »i ett hål på en med grön mossa överklädd bok 5 fot
över marken».
Jag betraktade dock mitt fynd som någonting ganska
ovanligt och blev därför mycket överraskad, när jag senare på
sommaren fann ett annat bo av denna art icke mindre än 4
m. över marken. Det var byggt inuti ett gammalt trastbo men
var f. ö. fullt typiskt för arten. Det hela satt i en grenklyka
av en björk i skogen på en fjällsluttning. Boet var vid
upptäckten (8/8) övergivet, men hade använts samma sommar.
Dessa fynd ha kommit mig att undra, huruvida det ej kan
tänkas, att denna avvikelse från artens vanor förekommer
oftare i fjällen än på andra lokaler och utgör en anpassning
till de förhållanden, som fjällen erbjuda under häckningstiden.
De backsluttningar o. dyl., i vilka lövsångarna gärna lägga
sina bon, äro ju ofta tämligen långt in på sommaren fuktiga
av det nedrinnande smältvattnet. Man kan då föreställa sig
att, särskilt under sena vårar såsom i år, svårigheten för
fåglarna att finna en torr och lämplig plats för boet kommit dem
att lägga det över marken på något skyddat ställe. Därigenom
vinnes ju på samma gång trygghet emot en del fiender.
Flera iakttagelser av detta slag erfordras dock för att
man skall kunna avgöra om ett dylikt antagande är berättigat
eller om fynden uppträda helt sporadiskt och tyda på att mer
eller mindre tillfälliga orsaker spela in. Det vore intressant
att veta vad andra haft för erfarenheter av dylika »busk-»
eller »stubb-bon» av lövsångare. Själv har jag ej tillgängliga
några andra uppgifter än de ovan efter Westerlund citerade
fynden, av vilka 2 troligen hänföra sig till själva fjällområdet.
Turdus iliacus. Rödvingetrasten hade detta år
uppenbarligen tvenna kullar här. Den alltifrån sista veckan i juni
ovanligt soliga och varma sommaren erbjöd också mycket
gynnsamma betingelser därför.
1 Skandinaviska Foglarnes Fortplantningshistoria, p. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
