Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELSKYDD I BLEKINGE SKÄRGÅRD
189
Denna har sålunda ej ägt bestånd länge, men då det skulle
vara av intresse att se, vilka verkningar den möjligen redan
medfört, företog jag den 9 juni en inspektionsresa i motorbåt
till ifrågavarande ögrupp. Jaktvårdsföreningen hade genom
att uppsätta anslagstavlor på öarna kungjort, att
fågellivet därstädes var fridlyst, men man kunde redan på avstånd
se, att även fåglarne fått kännedom härom och tagit öarna i
besittning. På några av skären gjorde vi landstigning för att
få en ungefärlig uppfattning om fåglarnas antal, och några
notiser härom sakna måhända ej intresse på grund av det
vittnesbörd om framgång de bära.
På Frostens- eller Fröstingsskär fanns* en stor koloni av
fiskmås, Larus canus, som torde kunna uppskattas till mellan
2 och 3 hundra par. Dessutom voro sannolikt ungefär två
par silltrutar, Larus fuscus, hemma där. En koloni fisktärnor,
Sterna, av omkring 10—15 par gav sig också tillkänna, men
ehuru de redan hade 1 eller 2 ägg, voro de ej så närgångna,
som dessa fåglar oftast äro. Måhända hade de minnen sedan
den tid, då de ej alls åtnjöto någon fred. Fiskmåsarne hade
delvis kläckt, men de flesta hade ännu ägg. Tre par
strandskator, Haematopus, sågos och likaledes 2 el. 3 par av roskarl,
Arenaria interpres. Tobisgrisslorna, Uria grylle, voro rätt
talrika, sannolikt var det mellan 10 och 20 par. Ett ejderbo
sågs med kiäckfärdiga ägg, möjligen funnes flera, men vi ville
naturligt nog ej söka efter sådana för att ej skrämma fåglarne
av äggen.
På det längre ut liggande skäret Tvegöl var
måsuppsättningen mera blandad. Den torde ha uppgått till över 100 par.
Silltrutarna, Larus fuscus, voro måhända mest talrika, men där
funnos också många gråtrutar, L. argentatus, och några få
havstrutar, L. marinus, samt fiskmåsar, L. canus. I ett måsbo
hade antagligen tvenne honor värpt tillsammans, ty det
innehöll 5 ägg. Av dessa hade 3 ungefär den vanliga färgen och
fläckigheten, ett var ljusgrått och ett blåvitt. Talrika tärnbon
sågos med som vanligt olika färgade ägg, men åtminstone i
ett bo hade ungarna kläckts. Redan då vi närmade oss med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
