Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23°
LITTERATUR
Sverige och Norge skulle kunna ha fortsatt upp söderifrån.1 Det
är dock ganska säkert, att fjällrenen kommit från nordost längs
ishavskusten, då isen smält bort i Norge och västra Lappland, och
skogsrenstammen från Finland under ett senare skede, då även det
norrländska låglandet blivit isfritt och skogbevuxet. Någon
stepp-tid efter isperioden liksom i Mellaneuropa tror han ej ha funnits,
ej ens i Danmark, utan strax efter tundran kommo björk och asp
samt helt kort därefter tall och tog landet i besittning. Lövskogens
olika representanter infunno sig »efter 2—3,000 Aars Forlöb».
Alltefter som landskapet härigenom förändrades kunde också de
olika djurarterna invandra. Uroxen och Visenten kommo redan
under talltiden liksom även flertalet av andra större däggdjur, även
om somliga blevo talrikare under lövskogstiden. Med den ökade
värmen och en bättre växtlighet kommo visserligen nya och mera
värmebehövande djur in, men å andra sidan försvunno andra.
Sålunda anser förf., att älg och tjäder utgingo ur Danmarks fauna
redan omkring 4000 år före vår tidräkning och uroxe, visent, björn,
lo och vildkatt redan omkring 2000 år senare. Efter detta
inledningskapitel övergår förf. till att redogöra för de nordiska havens
djurvärld, bottenfaunan och den pelagiska, Den förra fördelar han
i t. den jämna havsbottnens fauna, 2. »påfaunan», som ej kan leva
på själva botten utan blott på stenar, klippor, växter eller annat
fast underlag, samt 3. de större och de mera rörliga djuren vid
havsbottnen. Förf. finner här tillfälle att tala om djursamhällen,
djurens levnadssätt, fortplantning o. s. v. samt då det gäller fiskar
o. dyl. även om deras ekonomiska betydelse. På samma sätt
behandlas även den pelagiska djurvärlden, som omfattar allt i det
fria vattnet från de små planktondjuren till fiskarna och valarna.
I kapitlet om strandbräddens och kustens djurvärld finna vi
meddelanden om såväl den lägre faunan som fåglar och själhundar.
Människans och husdjurens parasiter behandlas därpå och sedan
människoboningarnas djurvärld, som ju också mest består av
snyl-tare men också av vissa fåglar, såsom svalor och storkar. I kapitlet
om trädgårdens oah åkrarnas fauna göra vi likaledes bekantskap
med en mängd skadedjur framför allt ur insektvärlden men också
med maskar m. fl. samt högre djur. På samma sätt börjar
förf. med insekter och lägre djur, då han i olika kapitel skildrar
resp. lövskogens och barrskogens fauna, och vänder sig sedan till
de högre. Över huvud taget är det naturligtvis omöjligt att i
åtskilliga fall avgränsa några skarpt skilda kategorier av djur, som
förekomma i den ena eller andra landskapstypen. Detta gör sig
särskilt gällande här. Många fåglar och däggdjur leva lika gärna
i barr- som i lövskog. I Danmark finnes ingen barrskog och
därför måste många fåglar och även däggdjur där leva i lövskog, men
hos oss äro de kanske övervägande barrskogsdjur. Detta är en
liten svaghet, som är oundviklig. »Dyreverdenen paa Hede, Klit
og Skrænter» kallas ett kapitel och det nästa »Fjeldets Dyreverden».
Det näst sista kapitlet är mycket omfattande, ty däri behandlas
djurvärlden i sött vatten, mossar och kärr. Däri innefattas såväl
1 Längre fram synes han dock frånträda denna åsikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
