Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
EINAR LÖNNBERG
sökande av vatten och gyttja med ändernas »genomsnattrande»
av samma slags material i liknande syfte. En sådan
jämförelse låter sig dock ej genomföras på grund av den stora
olikheten i de båda fågelgruppernas utrustning. Hos
andfåglarne är det den stora köttiga tungan, som utför en viktig
roll vid vattnets genomsökande och näbben är huvudsakligen,
ehuru även den är känslig, silapparat för avskiljande av
födan. Hos skedstorkarne är däremot tungan förkrympt och
kan ej medverka på något sätt vid upptagandet av födan ur
vattnet eller slammet, utan allt detta kommer på näbbens del.
Denna har därför blivit så egendomligt specialiserad och
utvecklats, till vad den är, från en näbb, som ursprungligen haft
ungefär samma utseende som ibisarnas näbb, ehuru väl
antagligen rak. Man kan ännu på näbbarne av dessa fåglar,
trots den olika skapnaden, se fullt motsvarande element i
hornslidan, och de båda fågelsläktena, ibis och skedstork, äro
så närstående, att man t. ex. i Berlins zoologiska trädgård
fått bastarder mellan en ibis och en skedstork, ehuru fåglarne,
ytligt sett, äro varandra så olika.
De här i landet rådande förhållandena lämpa sig tydligen
ej för en fågel med sådan byggnad och sådana vanor som
skedstorken, allra minst kan detta gälla om Lappland, utan de
skedstorkar, som händelsevis komma dit, måste oblidkeligen
vara dömda till undergång, även utan något åtgörande från
människornas sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
