Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iakttagelser över fågellivet i
Landskronatrakten under den stränga vintern 1929.
Av
Bertil Hanström.
(Med 2 planscher.)
den över en mil breda Lundåkrabukten, som
sträcker sig från Landskrona stad i norr mot
Barsebäck i söder, bruka massvis av flyttande
simfåglar tillbringa vintern. Djupet är här
nämligen på de flesta ställen mycket ringa,
så att svanar och gräsänder lätt nog nå ned
att rota med näbben i slammet. Dykänder hålla också gärna
till i Lundåkrabukten, även om de på grund av sin
dykförmåga ej äro så beroende av djupet som svanar och gräsänder.
Företrädesvis de senare arterna är det därför, som komma
att bli lidande, när de naturliga foderplatserna under stränga
vintrar frysa till, och Lundåkrabukten hör just till de delar
av Öresund, som allra tidigast isbeläggas. Under vanliga
vintrar torde den period, under vilken fåglarna äro avstängda
från att skaffa sig föda på de gamla kända lokalerna, ej vara
så lång, att den har något att betyda för dessa tydligen ganska
härdiga djur, men sådana särskilt stränga vintrar, som under
sista decenniet tyckas förekommit oftare än förr, ha varit
mycket påfrestande för fågelbeståndet i Öresund. Man tycker det
borde vara lätt nog för så pass uthålliga flygare som svanar
och änder att från det isbelagda Sundet förflytta sig till öppna
farvatten längre mot väster och sydväst, i all synnerhet som
ju t. ex. sångsvanen utsträcker sina flyttningsfärder ända ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
