Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IAKTTAGELSER ÖVER FÅGELLIVET I LANDSKRONATRAKTEN 79
hållet fridlysta — nog borde Europas övriga kulturnationer
kunna gå med på ett liknande skydd åt världsdelens mest
dekorativa fågel!
Bland de övervintrande fåglarna i Landskrona är ju
förekomsten av talrika sothöns värd att observera, dels därför
att övervintring i så stor skala troligen förut ej blivit
iakttagen i Sverige och dels därför att de övervintrat i saltvatten.
En del sothöns bruka ju visserligen tillbringa vintern i
Tyskland, men största delen fortsätter till södra Europa och norra
och mellersta Afrika. Saken förhåller sig nog så, att
övervintringsförsök av s. k. flyttfåglar oftare göras i Sydsverige
än vad som observeras, men att fåglarna särskilt komma till
synes under stränga vintrar, då de söka sig fram till närheten
av människoboningar. Karakteristiskt för notiser om
ovanliga övervintringar är ju ofta: »Övervintringen är så mycket
märkligare, som denna vinter varit ovanligt hård». Enstaka
fall av i Sverige övervintrande sothöns äro förut kända; jag
har noterat följande: 1 ex. i Lappland i dec. 1912 och 1
därstädes den 12 nov. 1914 (Rendahl, F. o. F. 1915, s. 137),
3 ex. 19 febr. 1919 i Kullatrakten i Skåne (Persson, F. o. F.
1928, s. 81) och 1 ex. på Stockholms ström 1924 (Lönnberg,
F. o. F. 1924, s. 93). I vinter ha f. ö. några sothöns också
övervintrat i hamnen i Malmö (Paul Rosenius i Sydsvenska
Dagbladet 10 mars 1929). Därstädes ha också ett par rörhönor
hållit sig hela vintern i slottsparksdammarna; rörhönan torde
ej sällan övervintra i Sydsverige, då flera fall äro kända från
Göteborgstrakten (Bothén, F. o. F. 1928, s. 32) och den i Skåne
ganska regelbundet tillbringar vintern vid öppna åar och
bäckar (jfr t. ex. Persson, F. o. F. 1928, s. 80). I detta
sammanhang kan lämpligen nämnas, att en flock på 12 ringduvor
uppehållit sig i Landskrona under tiden 10 februari—18 mars i år,
där de livnärt sig på den frusna grönkålen på fälten i stadens
utkanter. Om ringduvan skriver Fritjof Persson i en
uppsats över Kullaspetsens häck- och sträckfåglar i Fauna och
Flora 1928, att försök till övervintring ofta göras, men torde
ej lyckas. Denna fågel övervintrar nog emellertid ej så säl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
