Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IAKTTAGELSER ÖVER FÅGELLIVET I LANDSKRONATRAKTEN 8 I
gulaschfabrikerna, men återgången till normala förhållanden
medförde den lyckliga ändringen, att svanen helt och hållet
fridlystes i landet. Vad det nu närmast gäller är en påverkan
av allmänna opinionen i de länder i sydväst, dit våra
flyttfåglar i massvis söka sig om vintrarna, för att förmå dessa
till en bättre hushållning med den fågelvärld, som, när allt
kommer omkring, icke är nationell utan internationell
egendom; på det området återstår tyvärr ännu mycket att göra.
Tillägg.
Sedan ovanstående skrevs i slutet av mars, har isen fullständigt
försvunnit i Sundet; endast ett bälte av ett par hundra meters bredd
ligger kvar i innersta delen av Lundåkrabukten. Svanarna ha också
nu i mitten av april försvunnit ur Landskrona hamn, men några
hundratal vistas ännu i närheten. Som ett tecken på att deras
skygghet fullständigt försvunnit kan anföras, att de vid ett par
tillfällen synts slå till på »Vängarna» söder om Landskrona, där de
promenerat kring likt betande gäss.
Som svar på begärda uppgifter angående övervintringsplatser
för svan i andra delar av Skåne ha en del skrivelser av intresse
ingått. Av dessa framgår, att större flockar av sångsvan i december
1928 vistats åtminstone utanför Höganäs, Hälsingborg och i
Lommabukten (minst ett hundratal), men att dessa försvunnit i slutet av
januari, varför den stora anhopningen i Landskrona tydligen beror
på att så gott som hela Sundets svanbestånd småningom samlats
dit, lockat av den ursprungliga stora flocken i Lundåkrabukten och
den rikliga utfodringen. Även inifrån land, där under andra vintrar
öppna sjöar och åar i år frusit igen, ha tydligen många kommit.
Enbart på sträckan Revingeby—Våmbsjön i Kävlingeån har
amanuens Arne Bergengren i fjol kunnat räkna 400 övervintrande
svanar, i år under den kallaste tiden däremot endast ett mindre
antal. Hur nödvändig utfodringen varit, framgår också av
meddelanden och tidningsuppgifter om döende eller döda svanar från
skilda håll i Skåne, så i Kristianstad en sångsvan i februari, i
Trälleborg tre unga sångsvanar likaledes i februari, i Lommabukten
»några» döda i både januari och februari samt »flera» döda och
döende i mitten av mars (alltså säkerligen fåglar, som ej hittat till
Landskrona) samt i Baskemölla två fåglar så sent som i början
av april.
Att knölsvanens huvudsakliga övervintringsplats i Sverige
åtminstone i år och troligen även andra vintrar är Lundåkrabukten
bekräftas också av de ingångna meddelandena. Ovan har
framhållits, att doktor Rosenius ej sett övervintrande knölsvanar söder
6 — 29154. Fauna och Flora 1020. Häft. 2,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
