Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
231
sig mest för sig själv. Jag fick nu tillträde till fabriken, och med
förmannens hjälp letades snart boet upp. Det låg på en bjälke
omedelbart under taket i den c:a sex meter höga lokalen.
Nästreden var så ren och djupt skålformig, att den troligen var nyss
påbyggd men själva boet var av allt att döma detsamma, som
ungarna några dagar tidigare lämnat. Jämnt en vecka senare, när
jag stod inne i samma lokal, kom honan inflygande och lade sig
i det gamla boet. När jag nästa dag klättrade upp till henne,
ruvade hon fera ägg. Hannen hade nu övertagit vården om
ungarna.
Den 17/7 funnos där fem små ungar och ett rötägg, och tio
dagar senare lågo endast två ungar kvar uppe i boet. Dessa och
två av de utflugna ungarna ringmärktes med Riksmuseums ringar.
I början av augusti matades ungarna på fabriksgården av båda
föräldrarna, och nu syntes också en av första kullens ungar i deras
sällskap.
Detta år bodde fåglarna i en lokal, som huvudsakligen
användes som magasinsbyggnad, men förmannen, som hade reda på
ett bo från föregående år, visade att de även det året bott på en
bjälke inunder taket men ovanför en maskin, som dygnet om
arbetade med öronbedövande buller. Han uppgav även, att de nu
hade uppehållit; sig vid fabriken i åtminstone tre år.
P. O. Swanberg.
Mullvaden allmän i norra Småland.
I. N. Sandsjö i Jönköpings län (2 mil söder om Nässjö) är
mullvaden, här kallad mullskjutaren, synnerligen allmän och synes
hava funnits på trakten minst en mansålder, om man får tro
befolkningen. I trädgårdarna förekommer den ymnigt. Ej sällan
påträffas döda mullvadar, och jag har för uppstoppning tillvaratagit
åtskilliga exemplar. Någon förväxling med den svarta vattensorken,
som också är mycket allmän här, föreligger icke.
Mullvaden har av allt att döma från Västergötland vandrat in
i Småland: själva Hög-Småland synes han f. ö. redan hava lagt
under sig på sin väg mot öster. Hösten 1927 erhöll jag
meddelande, att mullvad påträffats i Kråkshult (söder om Hässleby, ej
långt från Kalmar läns gräns). Vid besök på platsen i juli 1929
visades mig ett par kraftiga framlabbar av en mullvad, som dödats
där under jordbruksarbete. Talrika mullhögar på fälten vittnade
om att djuret ej var sällsynt.
Troligt är att mullvaden redan passerat gränsen mot Kalmar
län. En mil från Vimmerby ligger Kalmar läns västligaste socken
Rumskulla, som har den egenheten att med sin nordvästra del
tillhöra landskapet Östergötland och med sin övriga del Småland. I
östgötadelen av Rumskulla, vid Gnöst, observerade jag redan 1927
i en äng de karakteristiska jordhögarna efter mullvad. I juli 1929,
då jag åter besökte platsen, berättade en lantman där, att han
under plöjning på våren fått upp en mullvad ur jorden. Jag bad
honom beskriva den, och han nämnde följande: Djuret var kolsvart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
